Den svenska kväkarhistorien

Den svenska kväkarhistorien

Här beskriver vi svenska kväkarsamfundets historia från de första gångerna kväkare nämns, till bildandet av Vännernas samfund i Sverige, och hur samfundets inre liv och verksamhet är i dagsläget.

Tidiga spår av svenska kväkarröster 

Den svenske kväkaren Carl Schöllström omnämner i brev 1860 att det finns en svensk kväkarförsamling i Kanada med ca 50 medlemmar. Schöllström befinner sig i Kanada på grund av en konflikt med Svenska kyrkan. Han beklagar att det finns så få likasinnade i Sverige. Erik Nordlöf från Sundsvall skriver år 1862 till den norska kväkaren Asbjørn Kloster och berättar om en grupp på sju Vänner i Sverige.

Svenska pionjärer i början av 1900-talet

För Dagny Thorvall, Greta Stendahl och Emilia Fogelklou är den rika engelska kväkartraditionen betydelsefull. Internationella konferenser för kvinnlig rösträtt och fred möjliggör kontakter och svenskorna besöker Woodbrooke, kväkarnas studiecenter i Birmingham. 1922 reser Elin Wägner på reportageresor i Rhenlandet tillsammans med den engelska kväkaren Marion Fox och tar intryck av kväkarnas arbetssätt och livsåskådning.

Birkagården hemgård och folkhögskola 

Birkagården i Stockholm blir 1912 en så kallad hemgård på initiativ av bland andra Natanael Beskow. Där möts människor ur olika samhällsklasser. Fem år senare blir Birkagården även folkhögskola med bland andra Dagny Thorvall och Emilia Fogelklou som lärare. Grundsyftet är att erbjuda arbetarklassen utbildning. Från 1927 hålls regelbundna kväkarandakter på söndagarna.

Nordgården samlingsplats i Göteborg

I Göteborg startar Märta André hemgården Nordgården i den fattiga stadsdelen Nordstan. Där samlas kväkarna i Göteborg under 1940-talet. 

Medlemmar i brittiska kväkarsamfundet

Inga Vitus, senare Bergman, ansluter sig till gruppen på Birkagården. 1928 blir hon som första svensk medlem i det brittiska kväkarsamfundet. Några år senare blir även Dagny Thorvall och Emilia Fogelklou medlemmar där.

Djursholms kapell uppförs med kväkarstöd

Djursholms kapell uppförs 1898 med ekonomiskt stöd från de engelska Vännerna. Natanael Beskow är predikant; hans liberala teologi har många likheter med kväkarnas syn. Jeanna Oterdahl och Emilia Fogelklou finner ett viktigt sammanhang här.

Den kvinnliga medborgarskolan Fogelstad

Elin Wägner är med och startar Fogelstadförbundet 1925 på godset Fogelstad i Sörmland. Här lär sig kvinnor ta vara på de medborgerliga rättigheter som öppnats genom rösträtten, här samtalas om jämställdhet, samhällsengagemang och demokrati. Emilia Fogelklou föreläser på Fogelstad och medborgarskolan utvecklas i nära kontakt med kväkarna. Elin Wägner och Elisabeth Tamm formulerar tankar om ekologisk odling i samklang med livet i jorden. 

Dags att bli självständiga

I början av 1930-talet börjar man tänka på ett självständigt svenskt kväkarsamfund. Samtal med ärkebiskop Erling Eidem inleds 1934. I ansökan till regeringen 1936 heter det: ”I en tid, då en djup klyfta uppstått mellan kristendom och demokrati representerar Vännernas samfund en innerlig enhet mellan dem. Vi tro oss ha ett särskilt ärende till andligen hemlösa människor.”

Godkända av regeringen

Regeringen godkänner bildandet av Vännernas samfund, kväkarna, år 1937. Greta Stendahl blir samfundets första ombud. Den första gruppen omfattar cirka 70 personer, varav ett tiotal bor i Finland.

Nya medlemmars insatser

Per Sundberg, rektor och grundare av Viggbyholmsskolan, som drivs enligt kväkarideal. 

Elin Wägner, författare, feminist, freds- och miljöaktivist. Boken Väckarklocka blir hennes andliga och ideologiska testamente till försvar för freden, kvinnan, rättvisan och naturen.

Elsa Cedergren tillhör kungafamiljen. Hon startar det som kom att bli Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, vars tidskrift Elsa är uppkallad efter henne. Hon är under några år ordförande i Vännernas Världskommitté (FWCC Friends World Committe for Consultation).

Wolfgang Sonntag kommer som flykting till Sverige efter kriget och vill entusiasmera ungdomen i olika återuppbyggnadsprojekt. 1943 startar han tillsammans med Emilia Fogelklou Internationella Arbetslag (IAL).

På 1950-talet lämnar Sven och Eivor Ryberg stadslivet och bosätter sig på gården Svartbäcken utanför Rimbo, norr om Stockholm. Här uppförs en byggnad för samfundets möten, retreater och sommarläger. 

Kväkargården blir ett centrum

År 1955 får samfundet möjlighet att hyra västra flygeln på Kristinehovs Malmgård på Söder i Stockholm. Det är ett glädjebesked för den växande verksamheten, som varit utspridd på olika håll i staden. Kväkargården blir ett centrum för kväkarna i Sverige.

Freds- och flyktingarbete

Det finns stora hjälpbehov i det krigsdrabbade Europa. Kväkarna är mycket engagerade i att hjälpa flyktingar och samarbetar med Vänner i andra länder. Kväkarna är en aktiv röst för fred och konfliktlösning med icke-våldsliga medel, mot atomvapen, och verkar aktivt för möjligheten till vapenfri tjänst.

Dialog mellan Öst och Väst

Kväkarna tror på det stilla inflytandet mellan människor som får träffas och lära känna varandra. Under kalla kriget hålls informella möten på Kväkargården mellan ryssar och amerikaner.

Kväkarhjälpen bildas

För att bättre administrera hjälparbetet bildas Kväkarhjälpen 1963. Verksamheten omfattar idag bland annat projekt i Bangladesh, Burundi, Georgien och Palestina. Kväkarhjälpen är numera en fristående organisation, men med nära band till samfundet.

Medlemmar och Vänners vänner

Vännernas samfund i Sverige är ett litet samfund. Antalet medlemmar i Sverige är för närvarande cirka 130. Till andakter och många andra verksamheter är alla intresserade välkomna. Vissa deltar gärna utan att ta steget att bli medlemmar; de kallas Vänners vänner.

Andaktsgrupper i Sverige

Andaktsgrupper finns idag i Stockholm, Göteborg, Lund, Malmö, Uppsala och Mölnbo. Vissa grupper täcker in ett större geografiskt område, som Mälargruppen, Värmlandsgruppen, Smålandsgruppen och Västgötagruppen. Varje andaktsgrupp är fristående och organiserar sin verksamhet efter sina förutsättningar. 

Finska kväkarna bildar eget samfund

De finska kväkarna är länge en självständig del av det svenska samfundet. 1992 godkänns de som samfund av finska staten och lämnar då formellt det svenska samfundet.

Stillhet och handling

Kväkarnas verksamhet karaktäriseras av ett inåtvänt andaktsliv som leder ut, och ett yttre aktivt liv i världen som leder in. Stillhet och handling – båda är beroende av varandra. I perioder har aktivismen dominerat samfundets verksamhet, som under efterkrigstidens fredsarbete, men under de första decennierna av 2000-talet har samfundslivet varit mer inriktat på andlig fördjupning. Nu börjar trenden visa begynnande aktivism igen, kanske främst på grund av ökad militär rustning och klimat- och miljöhot i världen.

Samfundets inre liv och verksamhet

Samfundets liv präglas av inre samling i andaktslivet och aktivism för den förändring vi vill se i världen. Balanspunkten mellan inre och yttre liv, mellan stillhet och handling finner vi inte en gång för alla. Varje tid har sin sanning som vi som individer och samfundsgemenskap måste förhålla oss till. Om freds- och flyktingarbete och hjälpverksamhet präglade samfundets verksamhet under en stor del av 1900-talet så har de senaste decennierna varit inriktade på främst inre andlig fördjupning. Nu vänder trenden mot mer aktivism. Fredskommittén är aktiv igen och ett nätverk för klimat, miljö och hållbarhet är på väg att ta form. Detta avspeglas också i programverksamheten – retreater, föredrag och seminarier – på Kväkargården, Svartbäcken och ute i landets andaktsgrupper.