Hem |
|
|||||||||||||||
|
Frågor Här följer några frågor och svar på dessa. Om du vill kan du använda formuläret längst ned på sidan för att själv ställa en fråga. De som svarar heter Wilhelm Dahllöf, Sanne Nilsson Lindberg och Julia Ryberg. Om du inte får svar kan det bero på att frågan redan ställts och svar givits, att frågan inte har med oss att göra (t.ex. frågor om andra religioner) eller också tar vi bara tid på oss. Hej! Måste man vara nykterist och vegetarian för att vara kväkare? Tycker ni att det är fel att sminka sig och bry sig om hur man ser ut? Hälsningar Marie Kväkarna har inga regler och föreskrifter om hur man ska leva sitt liv. Många kväkare är nykterister, många är vegetarianer, många undviker smink. Många dricker måttligt, äter kött, sminkar sig. Det som är viktigt är att varje människa söker svaret inom sig själv hur man ska leva - att lyssna på det inre Ljusets ledning är centralt för oss. För kväkarna är enkelhet ett viktigt inslag i livet, men ett enkelt liv kan utformas på olika sätt. Kväkarna hoppas att livsföringen speglar den inre Gudserfarenheten. F: Hej, Har det förts någon speciell diskussion bland kväkare eller finns det texter där kväkare diskuterar människan som "skapelsens krona" och ifrågasätter synen att människor på något sätt är mer värda än djur? Annelie [Skickat 20 maj 2009] S: Kväkarnas engagemang för djuren verkar oftare varit motiverad av etiska- och känslomässiga skäl snarare än teologiska eller djupare filosofiska (även om jag tycker det är viktigt med en kväkersk djurteologi). Därför har inte idén om människan som skapelsens krona (som härstammar från uppmaningen i Första Moseboken att härska över djuren) inte mig veterligen lett till stora diskussioner. När jag läst om historiska kväkaren engagemang för djuren har det snarast handlat om att man vill undvika att djuren lider. Jag har dock en känsla av att Vännernas Samfund är ett av de samfund som inte betonar människans särställning mot djuren. Jag kan se flera tänkbara skäl till detta: 1) En friare inställning till Bibeln, som annars brukar vara en stark källa till antropocentrism, 2) Ofta ett bejakande av naturvetenskapen, ex. att människan kom till genom evolution och är en djurart bland andra. I kommande nummer av Kväkartidsskrift är det en artikel med, skriven av mig, som bl a tar upp människans och djurens värde. Detta ämne behandlas också i det kapitel jag skrivit till en internationell antologi som kommer ut i maj nästa år (www.fgcquaker.org/qy/quipbook). I övrigt kan jag tipsa om organisationen "Quaker Concern For Animals" (quaker-animals.co.uk) från 1891, där man säkert diskuterar dessa frågeställningar. Andreas Hernander Brand F: Hej, hur kommer det sig att kväkarna har så få medlemmar i Sverige? [Skickat 28 maj 2009] S: Hej och tack för frågan! En anledning kan vara att vi inte försöker värva medlemmar, utan att vi snarare helt enkelt informerar om oss när någon frågar, ser till att hemsidan är uppdaterad och av god kvalité osv. En annan anledning är att gemenskapen, andaktsformen och beslutsprocessen hos oss kräver en del eget ansvar: Vi har ju alla ett prästerligt och pastoralt ansvar för varandra. Den stilla andakten ger tillfälle till självrannsakan och "möte" med både det som är våra gåvor och det som är våra tillkortakommanden. Våra andakter för beslut fungerar bäst när vi är beredda att lyssna kärleksfullt på varandra – även när vi inte är överens. Vi är glada, förstås, när någon vill bli medlem efter att ha deltagit i samfundslivet under en tid. Vi tror att det är många fler än just våra 100 medlemmar som skulle finna en andlig hemvist hos kväkarna, och vi hoppas kunna vara tillgängliga för människor som vill lära känna vår tro och praxis. Vänliga hälsningar, Julia Ryberg F: Hej, jag har läst lite om er och tycker ni verkar vara mycket sympatiska. Men jag undrar hur ni ser på det s k teodicé-problemet, det vill säga: om nu Gud är allsmäktig och god, varför finns det då ondska? För mig är detta problem anledning till att jag har svårt att ansluta mig till någon religion och därför skulle det vara intressant att veta vad ni tror om detta.Tror kväkarna på en allsmäktig gud? [Skickat 29 juli 2008] S: I Sverige finns strax över hundra kväkare – ett relativt litet antal, men ändå alldeles för stort för att det ska gå att svara på hur kväkarna ser på t.ex. teodicé-problemet. Mig veterligen har kväkarna som grupp aldrig yttrat sig om Guds allsmäktighet eller varför ondskan existerar. Det finns kväkare som tror på en allsmäktig gud, men det finns också kväkare som inte gör det. (Det finns kväkare som inte använder begreppet ”gud” när de talar om sin tro.) Jag skulle tro att om du ställde din fråga till tio kväkare skulle du få tio olika svar. Det finns inget tvång att som kväkare tro si eller så denna fråga. Var och en får söka sig fram till det som är hans eller hennes sanning. Sanne Nilsson Lindberg F: Jag har nyligen läst den amerikanske biskopen John Shelby Spongs bok »En ny kristendom för en ny värld». Det är en bok som fick allt att falla på plats som jag tror på. Detta att Gud är Kärlek och själva grunden i varandet. Gud är livets och kärlekens källa. Gud finns i oss alla och överger oss aldrig. Spong gör upp med allt övernaturligt i bibeln. Treenigheten, som många har väldigt svårt för, tillkom på 300-talet när man skapade den teism som kallas kristendomen. Det var då den helt onödiga trosbekännelsen tillkom. Av en händelse råkade jag se en fråga från en man på Svenska Kyrkans hemsida om det fanns en församling inom Svenska Kyrkan som inte betonade Jesus utan enbart Gud. Av prästen som svarade fick han rådet att söka sig till judendomen eller den muslimska tron. En som kommenterade detta svar var en kvinna som rådde frågeställaren att ta kontakt med kväkarna. Det var på så sätt jag gick in på er hemsida. Jag tycker Vännernas samfund tilltalar mig mycket men jag undrar över era möten. Sitter man bara tyst bortåt en timma och mediterar över Gud? Lyssnar man inte på vacker klassisk musik från en CD t.ex.? CML [Skickat 27 sept. 2008] S: I Vännernas samfund i Sverige är det nog så att de flesta betonar »enbart Gud» som du skriver. Jesus anses vara en speciellt inspirerad person, men inte principiellt annorlunda än andra människor. Det svenska samfundets kyrkomoder Emilia Fogelklou satte tonen när hon på 1920-talet skrev: »Stackars Jesus, bara man ville dyrka honom lite mindre och höra på honom lite mer.» Historiskt sett och för majoriteten av nu levande kväkare, liksom för en minoritet i det svenska samfundet, är Jesus mycket mer. Även om man inte bygger vidare på de senantika kyrkomötenas beslut kan man i bibeln utläsa att Han är det eviga ordet (Johannes 1:1) som var hos Gud och själv var Gud, som uppenbarar sig i oändlig visdom och kärlek, både som människans skapare (Kolosserbrevet 1:13-16) och räddare (Kolosserbrevet 1:14). Genom den helige ande föddes han av jungfru Maria (Matteus 1:20, Matteus 1:23-25, Lukas 1:35). Han har dött och återuppstått (1 Korintierbrevet 15:4). Genom honom kommer vi till Gud och frälsningen (Hebreerbrevet 7:25). Vår andakt är ett gemensamt inre lyssnande efter Guds röst. Att lägga på yttre stimuli som musik eller rökelse hjälper oss inte framåt. Wilhelm Dahllöf F: Är man som kväkare bunden till sexuell avhållsamhet? [Skickat 8 mars 2008] S: Nej. Wilhelm Dahllöf F: Detta är egentligen inte en fråga utan ett konstaterande. Jag köpte havrefras i hopp om att göra er en liten tjänst, men nu visar det sig att Pesico äger varumärket. Det tycker jag var lite trist. [Skickat 21 februari 2008] S: Humor... Det känns ovant. Visserligen var det någon som skrev till denna sida och berättade att han varit William Penn i ett tidigare liv och undrade hur vi hade det nuförtiden, men vi tyckte inte att det var roligt. Vad gäller Quaker Oats så är det ett tråkigt kapitel. Företaget hade inga kväkarrötter utan lade olovandes beslag på namnet för att de tyckte att kväkare stod för något pålitligt. Vi har aldrig haft någon glädje av det, bara besvär. Exempelvis har vi inte kunnat registrera quaker.se. Wilhelm Dahllöf F: Varför skapades Vännernas samfund? [Skickat 8 februari 2008] S: Det religiösa klimatet vid sextonhundratalets mitt innehöll, trots den delvis repressiva likriktningen, många underströmmar av sökande och mysticism. Diverse samfund bildades, varav vissa blev kortlivade och andra finns kvar än idag. Grundaren av Vännernas Samfund, George Fox, tillhörde de människoskaror som drog runt i Storbritannien och försökte ”finna Gud”. För de människor som kom att bilda Vännernas Samfund blev Fox idéer och religiösa praktik en vägledning där de fann sin religiösa hemvist, på samma sätt som människor i alla tider känt och känner att de hittar hem i vissa sammanhang. Grunden kan sägas vara att den protestantiskt färgade anglicismen blivit Englands statsreligiös mer än hundra år tidigare. Uppenbarligen fanns det människor i det brittiska samhället som inte kände att anglicismen, så som den såg ut cirka 1650, var det rätta sammanhanget för dem. De kände sig kanske inspirerade av de reformerta sökarna som på 1500-talet funnit en ny sorts kristendom. Dessutom kan man sätta in Vännernas samfund i den långa historien av olika utbrytare ur kristendomen som alla strävade efter att återvända till den ”ursprungliga” kristendomen under århundradet efter Jesus levnad, innan kristendomen fick en fastslagen form och blev den allmänt accepterade religionen. Människor lockades av att börja om, de fick inte sitt sökande tillfredsställt inom dåtidens kyrkor som ju inte lämnade mycket utrymme för individens egen väg till Gud. De som blev medlemmar i Vännernas samfund kände säkert att de fann just detta. Din fråga är alltför djup för att kunna besvaras helt i mindre omfång än en avhandling, men jag hoppas att mitt svar kan vara till någon nytta. Sanne Nilsson Lindberg F: Hej! Jag är kyrkomusiker i Svenska kyrkan sedan många år. Jag dansar liturgisk dans/heliga danser och önskar att på olika sätt få med hela människans uttryck, i sökandet efter Gud. Och i kommunikationen med det heliga i varje människa, mellan människor och människa och Gud. Jag har läst om att kväkarna genom tiderna ofta använt sig av dans. Gör ni det än idag? Läste att sångaren Sidney Carter en gång i tiden gjorde en sång till en av de melodier som dansats till av kväkare. Den finns nu i en av våra psalmböcker: Jag dansar en morgon... Vore fint att få höra om denna tradition lever kvar, idag! Mia [Skickat 5 februari 2008] S: Du blandar ihop oss med Shakers som bildade ett eget samfund på 1700-talet. Vi dansar inte på våra andakter. Däremot händer det att vi (utanför andakten) sjunger sången du åsyftar: 'Tis the gift to be simple, 'tis the gift to be free. Shakers kallades ibland för Dancing Quakers (dansande kväkare) på grund av sitt ursprung hos oss, och för att deras andakt börjar som vår, med stillhet. Personligen tycker jag att gruppen var en smula skrämmande med sin dystra syn på kroppen och mänsklig kärlek. Wilhelm Dahllöf F: I Karl-Erik Nylunds bok »Att leka med elden» listas kväkarna som en sekt, något som han senare har rättat i aftonbladet http://www.aftonbladet.se/nyheter/article187749.ab Vet ni varför han nämnde er från början? Finns det några likheter med en sekt? Vad betalar man som medlem? Får man gå ur samfundet hur man vill? [Skickat 15 jan 2008] S: Jag skulle tro att Nylund klippt och klistrat från andra källor utan att fördjupa sig i just Vännernas samfund. Förmodligen ganska gammalt material. För 100 år sedan kan man nog med viss rätt säga att kväkarna var en sekt. Exempelvis blev man utesluten om man gifte sig med en icke-kväkare. Så är det inte idag. Som medlem förväntas man betala 250:-- per år för att täcka administrativa utgifter. Man kan lämna samfundet. Wilhelm Dahllöf F: Finns det kväkare i Finland? [Skickat 19 december 2007] S: Den finländska kväkardomen har sin rot i kväkarnas freds- och hjälparbete före, under och efter andra världskriget. Det har funnits ett s.k. månadsmöte i Finland sedan 1945. Idag finns det två kväkarmöten som har andakt varje söndag - ett i Helsingfors och ett i Ekenäs. I vissa andra delar av Finland kan det arrangeras andakter när intresse finns. Dessa länkar kan kanske vara till hjälp för dig: http://www.kvakare.se/finnish.shtml http://emes.quaker.eu.org/meetings/index.html?yearlymeeting=5 http://www.nbl.fi/~nbl1508/ Sanne Nilsson Lindberg F: Hej! Jag är ateist men jag tycker att er rörelse verkar vara den klart mest sympatiska av trossamfund. Har bara en fråga: Hur förhåller ni er till evolutionsteorin resp intelligent design? Tack för svar! [Skickat 6 december 2007] S: Kväkarna har traditionellt haft lätt att förena tro och vetenskap, och många kväkare --både kvinnor och män--har varit framstående inom vetenskap. Evolutionsteorin är inte ett problem för kväkarna. Samtalet »intelligent design» kontra evolutionsteorin förs överhuvudtaget inte i mitt kväkarsammanhang. Julia Ryberg F: Hur många kväkare finns det i Sverige? Är Vännernas samfund på frammarsch i Sverige / i världen? [Skickat 5 december 2007] S: Vi är lite drygt 100 i Sverige och här har samfundet haft en stillsam men tydlig tillväxt och föryngring under de senaste åren. I världen i stort är den traditionella kväkardomen med stilla andakter på tillbakagång. Wilhelm Dahllöf F: Hej! Jag kommer snart att gå på kväkarandakt. Vad ska jag tänka på när det gäller kläder och annat yttre? Mvh Benny [Skickat 18 november 2007] S: Du behöver inte tänka på något särskilt. Du är välkommen som du är. Wilhelm Dahllöf F: Jag skriver en C-uppsats om Fredrika Bremer och fredstanken i idéhistoria. Jag vet att hennes idéer om fred influerats av kväkarna i Amerika. Min fråga är om ni vet av någon bra litteratur, som speciellt behandlar kväkarna och pacifismen, eller ännu bättre om det är kopplat till henne. Annars är jag väldigt nyfiken på hur ni vill uppnå fred och hur det historiskt sett ut, kopplat till era fantastiska idéer. Mvh Charlott [Skickat 14 november 2007] S: Historiskt sett har kväkarna rötter hos anabaptisterna och deras pacifism. Ickevåld var en viktig del av kväkarnas traditionella levnadssätt. Jag tror att den mesta litteratur som beskriver kväkarna också beskriver deras fredsbudskap, så jag kan inte ge något särskilt förslag. Ej heller vet jag något särskilt kväkarverk om Fredrika Bremer. Ur kväkarhistoriskt perspektiv får nog sägas att hon inte ens är en fotnot. Wilhelm Dahllöf F: -Hur finansieras kväkarrörelsen? Lever den på arv (testamenten)? Kostar det pengar att vara medlem? -Är det en öppen rörelse? Redovisas t ex alla beslut som fattas av ledningen öppet för alla medlemmar? -Kan man bli utesluten ur rörelsen, dvs förlora sitt medlemskap? Förekommer det andra sanktioner mot medlem om denne/denna inte sköter sig ur rörelsens synvinkel? [Skickat 10 nov 2007] S: Vännernas samfund i Sverige lever till största delen på ansamlat kapital. Det är huvudsakligen testamenterade pengar. Det anses också gott och rimligt att ge åtminstone runt 200 kr om året för att täcka kostnader för medlemsutskick etc. Alla viktigare beslut tas av möten dit alla medlemmar har tillträde. Andra beslut av icke principiell natur fattas av ett arbetsutskott vars protokoll sänds ut till alla medlemmar. Ja, man kan bli utesluten, fast då ska man bete sig riktigt olämpligt. Det har mig veterligen inte hänt de senaste 70 åren i Sverige. Däremot hände det några gånger i Norge på 1800-talet. En gång under de senaste 10 åren har jag sett disciplinåtgärder i form av att en medlem skildes från sina förtroendeuppdrag. Beslutet om detta togs av ett möte dit samtliga medlemmar har tillträde. Wilhelm Dahllöf F: Får man fildela och ladda ner musik och filmer från nätet som kväkare? [Skickat 31 okt 2007] S: Det handlar om ditt eget samvete. Wilhelm Dahllöf F: Kan jag vara kväkare utan att tro att Jesus existerat? Kan jag gå på andakter utan att tro på något i bibeln? Kan jag gå på möten bara för att jag känner att det finns någonting där, inuti mig själv, som har svaren för mig? Räcker det? [Skickat 21 okt 2007] S: Du är välkommen till andakt. Att du vill komma »bara för att jag känner att det finns någonting där, inuti mig själv, som har svaren för mig» tyder på att du nog skulle känna dig hemma i kväkarandakten. Det är dock viktigt att komma ihåg en mycket viktig erfarenhet som kväkarna har: det är i gruppens gemensamma stilla andakt som det där »någonting» som vi upplever inuti oss själva blir djupare, starkare. Vi är visserligen individer i andakten, men vi är också delar av en gemensam gudstjänst. Kväkarna har mycket olika förhållanden till Bibeln. Självklart är du välkommen att delta i andakten, oavsett ditt förhållande till den. Likaså är du välkommen till andakten utan att tro att Jesus existerat. Det är dock viktigt att komma ihåg, att kväkarrörelsen har sin rot i den kristna traditionen och i den modell som Jesus utgör. Det betyder däremot inte att Vännerna inte har olika uppfattningar, erfarenheter, religiöst språk. Personligen menar jag, att även om Jesus aldrig funnits är bilden av honom, hans relation till Gud och medmänniskor oerhört inspirerande och livgivande, förvandlande och radikal. Hellre än spekulera i vad som verkligen hänt, vill jag personligen hitta ett sätt att betrakta berättelsen om Jesus som sann utan att för den delen vara bokstavstroende--för det är inte jag och inte heller särskilt många kväkare för den delen. Medlemskap i Vännernas samfund har inte så mycket med vad man »tror på» som vad man har »erfarenhet av» och längtan efter att dela sitt sökande och finnande på kväkarvis tillsammans med Vännerna. Julia Ryberg F: Hej, vilka dogmer finns inom kväkarrörelsen? Vad innebär det att »alla är präster»? Varför är det viktigt att lära känna andra medlemmar, närvara vid andakter etc, innan man blir medlem, formellt, själv? Kan man kalla sig kväkare om man anser att »tystnad med Gud» / andakt kan vara viktigare i enskildhet än tillsammans med andra? Tack på förhand, Annelie [Skickat 24 aug 2007] S: Det är viktiga frågor som du ställer. Jag infogar mina svar efter varje fråga. Vilka dogmer finns inom kväkarrörelsen? Svar: Ja, vad menar man med »dogm»? Jag skulle hellre tala om kväkarnas erfarenhet, som får genklang i traditionen och som ständigt söker nytt ljus i varje sammanhang. Vi talar inte om »tro» som »försanthållande», utan snarare just som erfarenhet. Vår erfarenhet--den enskilde kväkarens och gruppens--är att det finns något av Gud i varje människa, att det går för människan att erfara Guds ständiga närvaro, att denna Närvaro vägleder, inspirerar, förvandlar, ger oss kraft att leva våra liv i bättre samklang med Guds tanke. Vi har olika sätt att uttrycka detta. Vad innebär det att »alla är präster»? Svar: Vi menar helt enkelt att ingen människa står över den andra. Vi har ansvar för varandra. Vi stöttar varandra och vägleder varandra, delar med oss av vår gudserfarenhet, har ansvar att konfrontera varandra i kärlek och uppmuntra varandra. Ingen har tolkningsföreträde. Alla är vi lärjungar. Varför är det viktigt att lära känna andra medlemmar, närvara vid andakter etc, innan man blir medlem, formellt, själv? Svar: Eftersom erfarenhet är så grundläggande--och likaså det gemensamma andaktslivet--är det av stor vikt att lära känna samfundets liv, medlemmar, andakten genom förstahandserfarenhet och inte genom att läsa sig till det. Det är naturligtvis vikigt att läsa och bli bekant med samfundets historia, traditionen osv, men det är bara genom att ta del i andakten, gemenskapen och det gemensamma arbete som man vet att man är »hemma». Detta kan vara svårt när man bor långt bort ifrån ett andaktsmöte, men någon erfarenhet förväntas av den som blir medlem. Kan man kalla sig kväkare om man anser att »tystnad med Gud» / andakt kan vara viktigare i enskildhet än tillsammans med andra? Svar: Det finns olika sätt att »umgås» med Gud. Den enskilda andakten är väsentlig, liksom den gemensamma. Det finns dock något grundläggande »gemensamt» i kväkarnas tro och livsåskådning. Vi söker oss till varandra därför att vår gudserfarenhet förstärks, testas och utvecklas tillsammans med Vänner. Julia Ryberg F: Jag lider av bipolär (manodepressiv) sjukdom och tvingas, aningen motvilligt, ta lithium för att fungera normalt. Hur skulle en god kväkare agera i min situation? Avstå medicinering och stoiskt acceptera sin belägenhet? Med vänliga hälsningar Jörgen [Skickat 22 aug 2007] S: Det är helt förenligt med kväkarnas syn på livet, sjukdomar osv att medicineras, om det innebär en förbättrad livskvalité och mindre lidande. Ett annat förhållningssätt skulle föregås av ett inre sökande som övertygar om en annan väg. Julia Ryberg F: Hej, hur får människan del av »den helige ande»? Bengt [Skickat 31 juli 2007] S: Denna fråga som den är ställd är ett gammalt teologiskt spörsmål av en sort som kväkare numera inte brukar fördjupa sig i. Under förföljelserna på 1600-talet tvingades kväkarna i alla fall använda sig av detta språk och sätt att resonera, för att förklara och försvara sin tro. Det finns en bok som heter »Theologiæ Vere Christianæ Apologia», på engelska kallad »Barclay's Apology» från 1676. Där står i sjunde kapitlet att den helige ande utgår från Gud och kommer oss till del genom Kristus. Eftersom Kristus är en inre realitet för kväkarna måste det rimligen betyda att vi ska söka inåt för att få ta del av den helige ande. Som sagt är detta logiska och lärda sätt att tala om Gud rätt främmande för kväkare idag. Gud är inte en fisk att dissekera. Wilhelm Dahllöf F: Det här om evigt liv har alltid fascinerat mig. Hur kan man få evigt liv? Menar evigt liv måste ju vara nå´t man redan har. Annars är det ju inte evigt, eller hur. Det är ju klart att om man ser på tiden som något linjärt, snarare än cirkulärt så stämmer ju påståendet. Men både Einstein och de österländska lärorna sedan 3000 år tillbaka har ju påvisat att tiden inte alls är linjär, utan just precis cirkulär. Pontus [Skickat 18 juli 2007] S: Jag har svårt att svara på frågan eftersom det du skriver inte är en fråga. Som en kommentar kan jag säga att det är en vacker idé att man upptäcker evigt liv snarare än får det av en yttre kraft eller erövrar det. Wilhelm Dahllöf F: Ni betonar att ett äktenskap är ett förbund mellan två människor, samtidigt som ni verkar ha en tolerant inställning mot hur folk väljer att leva. Jag undrar därför hur ni ser på polyamori (fler än två personer älskar varandra)? Kram från All kärlek är bra kärlek [Skickat 4 juli 2007] S: Kväkarna (åtminstone de liberala sådana, vilket gäller i större delen av Europa) har inga officiella synpunkter på hur människor väljer att leva sina liv. Dock betonar vi respekt och ärlighet samt att den inre gudserfarenheten ges uttryck i våra liv. Jag har aldrig hört talas om något kväkarmöte som har funderat över att fira en polyamorös konstellation med en traditionell andakt för vigsel. Det skulle nog vara en utmanande tanke för de flesta Vänner. Julia Ryberg F: Skulle ni säga att kväkarnas praktik är en mystik tradition? Det blir det intryck jag får när jag läser att man betonar den egna gudserfarenheten medan färdiga trossatser inte är lika viktiga. Stämmer det? [Skickat 29 juni 2007] S: Jag skulle vilja beskriva kväkarna som praktiska mystiker. Det stämmer att färdiga trossatser inte är lika viktiga som den egna--och gemensamma!--gudserfarenheten. Vi hoppas att tron--gudserfarenheten--tar sig uttryck i vår livsgärning. Julia Ryberg F: Hei! Jeg prøver å undersøker litt rundt bestefaren min. Jeg vet han var medlem av et religiøst samfunn, men ikke gikk i kirken. Min far sier det var noe de aldri snakket om, så han vet ikke, men når jeg kikker i den gamle bibelen til min bestefar ser jeg understrekninger og kommentarer. Nå lurer jeg på om han kanskje var kveker? Det skal ha vært en person som kom fra Sverige og til Mysen, enslags emissær, mener faren min. Hans navn var doktor Lee. Han prøvde å sette noe i gang, men det gikk visst litt i oppløsning. Det fantes fire bøker av Lee i hylla, den ene om legevitenskap. Desverre er de borte nå. Har dere hørt om doktor Lee, han var svensk visstnok. Håper på svar! [Skickat 21 juni 2007] S: Jag tror inte att doktor Lee var kväkare. Namnet finns inte med i någon förteckning över nuvarande eller tidigare medlemmar i Sverige. Det är osannolikt också därför att det var Norge som var centrum för kväkardomen i Norden. Svenska kväkare trakasserades så hårt att rörelsen inte lyckades får en ordentlig organisation förrän en bit in på 1900-talet. Att svenska kväkare skulle ha skickat någon doktor Lee verkar inte troligt. Dessutom var det mycket länge sedan, om någonsin, som nordiska kväkare aktivt missionerade. Wilhelm Dahllöf F: Hej! Hur förhåller ni er till En kurs i mirakler (A course in miracles)? Jag tycker det verkar som om det är samma grundtankar som förmedlas där som dem kväkarna står för? Ann [Skickat 10 juni 2007] S: Vi har inget gemensamt förhållningssätt till En kurs i mirakler. Säkerligen har enskilda kväkare tagit del av den och hittat grundtankar som resonerar med kväkarnas i allmänhet Julia Ryberg F: Varför duger det inte med en vanlig kyrka? [Skickat 4 juni 2007] S: Jag undrar vad som egentligen är en vanlig kyrka, men antar att du menar svenska kyrkan. I Sverige är det inte ovanligt att kväkare samtidigt är medlemmar i svenska kyrkan (eller något annat samfund) eftersom de känner att olikheterna kompletterar varandra. De som enbart är medlemmar i Vännernas samfund (kväkarna) känner sig nog helt enkelt mer hemma hos kväkarna än i andra samfund och kyrkor. Varför man känner sig hemma just hos kväkarna är självklart väldigt individuellt, men det kan till exempel röra sig om att man uppskattar frånvaron av hierarkier och dogmer eller att man tilltalas av tystnaden och de många olika uppfattningar i trosfrågor som ryms hos kväkarna. Sanne Lindberg Nilsson F: Hej, jag undrar om kväkare har något slags helgon eller en förebild ? [Skickat 31 maj 2007] S: Vi har inget gemensamt helgon. Det finns många kväkare som är förebilder på olika sätt, och vi lär oss gärna av varandras liv. Däremot lyfter vi inte upp någon mer än någon annan. Gud är verksam i oss alla. Julia Ryberg F: Kan man vara medlem om man inte tror på Gud? [Skickat 23 maj 2007] S: Det är nog svårt att vara kväkare om man inte har erfarenhet av, eller åtminstone längtan efter, något som är större än oss, verksam i och bland oss, som vill föra oss närmare kärleken, ljuset, sanningen. Många människor har däremot svårt med orden »tro», »Gud» osv. Och kväkarna talar nog hellre om »erfarenhet av» än »tror på». Julia Ryberg F: Vad gör kväkare för andra människor? [Skickat 24 april 2007] S: Kväkarna har hjälp-till-självhjälpsprojekt världen över. Vi värnar om varje människas integritet och värde. Vi vill vara verksamma där det finns konflikter och orättvisor av alla de slag--i vår nära omgivning likaväl som i sammanhang långt borta. Att kunna se, och svara an på, det av Gud i varje människa--inklusive oss själva!--är en livslång process. Julia Ryberg F: Hej! vad tror ni på och vad vill ni med eran tro? [Skickat 19 april 2007] S: Som kväkare tror jag att det finns något av Gud i varje människa; att det går att uppleva Gud här och nu och bli inspirerad, undervisad och vägledd av Gud, att det är min uppgift att besvara Guds kärlek med att verka för fred, rättvisa, gemenskap, sanning och enkelhet i mitt eget liv och i min omgivning. Det är en spännande och livslång uppgift som jag gör bäst i gemenskap med andra människor. Julia Ryberg F: Vad tror ni kväkare om hur jorden uppstod? Big Bang, gud etc. vad tror ni om domedagen och jordens undergång? [Skickat 29 mars 2007] S: Vi har ingen gemensam uppfattning om dessa frågor. Olika kväkare har olika uppfattningar. Det som nog är gemensamt för oss är att vi är inriktade snarare på här-och-nu än på det som var och det som kommer, i synnerhet var gäller jordens uppkomst och ev undergång. Det flesta av oss menar att religion och vetenskap trivs bra ihop, samt att det inte finns olika "ställen" där folk hamnar efter döden beroende på hur de levt sina liv. Julia Ryberg F: Det är en sak jag har undrat när det gäller kväkarnas syn på våld och brutalitet. Får en kväkare försvara sig med lite mer hårda metoder än ord om det verkligen blir nödfall? Till exempel om det är någon galning som har en otäckt stor lust att döda något och har just fångat kväkaren i ögonen? Eller får en kväkare ingripa med hårdare metoder om någon annan mäniska har hamnat i dödsfara? Jag menar inte att kväkaren ska döda någon men kanske knocka/bedöva omkull brottslingen/galningen och ringa polisen? [Skickat 14 feb 2007] S: Det är upp till var och en att hantera sådana situationer som du beskriver. Det finns inga »regler» hos kväkarna om vad man får och inte får. Vi tror att det går att lösa konflikter utan våld, men varje individ måste agera utifrån sin egen övertygelse och situation. Var går gränsen mellan att försvara sig själv och att skada en annan människa? Svårt att avgöra. Även för kväkarna! Julia Ryberg F: I USA finns något som kallas »clerk» och är något slags sekreterare vid möten, vad kallar ni dom i Sverige? [Skickat 12 feb 2007] S: De kallas »ombud» på svenska. Ibland »skrivare» efter norskans »skriver» (Norge är det gamla kväkarlandet i Norden). Wilhelm Dahllöf F: Hej. Coolt förhållningsett till livet! Måste man tro på gud för att vara kväkare? Får man tvivla på att Jesus överhuvudtaget gjort något storslaget för att var kväkare. Jag menar visst kan jesus har gjort mirakel, och varit trovärdig i sitt evangelium, men kanske hittade han på för att få uppmärksamhet och känna sig lite speciell, vilket han ju (om han fanns) lyckades ganska bra med... Martin [Skickat 29 jan 2007] S: Att »tro på Gud» i bemärkelse hålla-något-för-sant-fast-jag-vet-inte-riktigt-om-det-är-så är inte riktigt hur vi förhåller oss. Vi talar snarare om vår erfarenet av något större än oss själva. Många använder ordet Gud. Andra talar om Ljuset, Kärleken, Källan, Anden. Eller så använder man flera ord för att beskriva det som inte går att beskriva! Det är kanske lite svårt att vara kväkare om man inte har någon erfarenhet av Detta Vad Det Nu Är Som Är Större Än Oss! Men vi har olika erfarenheter, beskriver dessa på olika sätt. Det är okej och är faktiskt något av det fina med att vara kväkare! Alla tar vi det här på största allvar, men vi vill inte begränsa oss till särskilda trossatser och spekulationer. Kväkarna förhåller sig olika till Jesus. Vi har inga krav på hur kväkare ska uppfatta honom. Fanns han? Hur var han? Hur mycket av det som stor om honom i Bibeln är faktiskt sant? Var han gudomlig? Vi kan inte få svar på dessa frågor. Däremot kan vi följa hans modell, där rättvisa, kärlek, mod och ärlighet är viktiga ingredienser. För en del kväkare är Jesus en central figur. För andra är han inte det. Däremot finns nog ingen kväkare som tar avstånd ifrån hans budskap och mönster. Hoppas detta hjälper dig i ditt arbete! Julia Ryberg F: Hej, jag ska göra ett skolarbete om kväkarna. Min fråga är: varför bör man vara kväkare och hur anser kväkarna att livet är? En annan grej jag undrar är hur religionen utvecklades genom historien och hur det kommer sig att den är så liten i Sverige. Tack från en framtida potentiell kväkare [Skickat 23 jan 2007] S: Vi anser inte att alla människor bör eller behöver vara kväkare. Däremot tror vi att vårt sätt att förhålla oss till Gud, varandra och världen kan vara ett bra sätt för många människor--men många vet inte ens att vi finns! Livet är en gåva, en möjlighet, en utmaning. Vi får ett erbjudande om att, med Guds ljus, lära känna oss själva, varandra och skapelsen--och vara med att hjälpa Gud i att göra världen till en bättre plats! Vi har stor potentiall att bli medvetna, mogna, ärliga, kärleksfulla människor, bara vi vill gå den vägen. Andakten hjälper oss att stilla oss och lyssna inåt till Guds röst, se var vi behöver ändra på våra uppfattningar och handlingar, få krafter att förändras och växa. Vi hoppas kunna hjälpa varandra förstå vad våra liv går ut på och hur vi ska leva. Kväkarrörelsen uppstod i England och spred sig till många länder, först till Amerikas kolonier--mycket på grund av förföljelse i England. Vi har ju mer än 350 år av historia, så det är svårt att redogöra i ett kort brev så här. Vi är en liten rörelse i världen överhuvudtaget, därför att vi inte missionerar som andra religiösa grupper ofta gör. Och vi är en liten grupp i Sverige, men vi märker att fler och fler hittar till oss och så småningom vill söka medlemskap. Vi är kanske inte så oroliga om vi förblir en liten grupp. Det viktigaste är inte storleken, utan det vi kan uträtta i våra egna liv och som grupp. Jag hoppas det går bra med ditt skolarbete! Välkommen åter om du har flera frågor. Julia Ryberg F: Vad har ni för relation till andra samfund? [Skickat 20 jan 2007] S: Vi respekterar de flesta andra samfund. I Sverige har vi haft en nära kontakt med Svenska kyrkan, det har varit vanligt att man har dubbelt medlemskap. Wilhelm Dahllöf F: Jag undrar hur ni ser på ett aktivt musikutövande (fritidsmusiker)/yrkesmusiker, även konst-& kulturutövare/konstnär överhuvudtaget, är det förenligt med »kväkartron»? [Skickat 10 jan 2007] S: Tack för din fråga. Svaret är ett stort och rungande JA! till musik och konst. Det var inte så tidigare i vår kväkarhistoria, då det liksom i många andra religiösa sammanhang ansågs ta bort uppmärksamhet från det andliga livet. Julia Ryberg F: Hej! Har själv hela livet varit dragen till den österlänska synen på Gud. Faktum är att er syn på den icke-dömande Guden, en Gud som finns inom oss alla, liknar i mångt och mycket den österlänska synen. Tesen att vägen till Gud inte enbart går genom Jesus är också intressant, likaså att Gud är både både en personlig och kollektiv process. Sedan undrar jag över namnet kväkare som tydligen betyder skälva / darra. Kan detta ha nån parallell med det man inom den vediska traditionen kallar för »kundalini». När kundalini (andliga energier) rör på sig i kroppens energikanaler, kan kroppen skälva / darra. Har ni även nån parallell till det österlänska begreppet för upplysning (God realization, Unity)? Mvh Tord [Skickat 4 jan 2007] S: Tack för ditt brev med intressanta iakttagelser och fråga. Visst, det finns kopplingar mellan kväkarnas och den österländska synen på/erfarenhet av Gud. Det finns kopplingar mellan mystikens olika rörelser i världen, och erfarenheten av Enhet/Gud/Ljuset/Kristus/Sanning kan ha många ansikten och ges många namn. Det kan mycket väl hända att det de tidiga kväkarna erfor, och som orsakade det tillstånd som gav upphov till skällsbenämningen »Quakers», var något liknande det du nämner inom den vediska traditionen. Julia Ryberg F: Hur fungerar det med små barn om ni har tysta andakter. Är barnen till kväkare inte välkomna och vad gör man ifall de följer med till den stilla andakten och stör? Om man är ensam förälder så kan det vara svårt att hitta något sätt att komma utan barn. [Skickat 4 jan 2007] S: Det är svårt för småbarn att sitta en hel timme på kväkarandakt. Därför brukar det vara så, i möten som har många barn, att barnen är med kanske en kvart i början eller i slutet av andakten och att de har ordnade aktiviter under resten av tiden. På detta sätt kan barn växa in i den stilla andakten. Det är härligt med ljud från barn--det är en avvägningssak när ljuden blir störande! I små möten med bara något barn är det svårt. Så har det ofta varit i Sverige. Ibland har föräldrarna gått ut med barnet/barnen efter en stund. Ibland är det någon annan medlem som umgås med barn under andakten så att föräldrarna kan delta fullt ut. I Stockholm har vi med framgång provat andakt för alla åldrar några gånger varje termin. Då är det en andakt för alla på de minstas villkor. Det kan vara sång, målning, pussel och pyssel, lera i stillhet för dem som så önskar. Det har varit fina stunder med lagom mycket rörelse och ljud! Det är samfundets önskan att alla ska känna sig välkomna. Är du intresserad av att vara med och har småbarn, skriv och berätta! Vi kan säkert hitta en lösning. Julia Ryberg F: Kan man få del av er gemenskap även om man inte bor där ni har andakter? Min stad finns inte med på listan och det är för långt till någon av de städerna för att jag ska kunna besöka er men jag känner mig väldigt lockad av Vännerna. [Skickat 25 sept 2006] S: Ta gärna kontakt med oss på vår kontaktsida; kanske finns någon Vän i närheten av dig. Generellt sätt gäller att man som Vän ute i landet själv måste ta ansvar för att ta sig till andakter och retreater. Wilhelm Dahllöf F: Kan man vara en kväkare om man tror att varje människa har sitt eget val efter döden, alltså att få återfödas som något eller leva ett liv i himlen? [Skickat 15 sept 2006] S: Ja. Men du kan inte som medlem i samfundet säga att det är vad samfundet tror. Såvitt jag vet skulle du vara ensam om din uppfattning i denna fråga, i vart fall i Sverige. Wilhelm Dahllöf F: Är det möjligt att bo och verka med kväkare i usa? Finns det någon motsvarighet till kibbutzverksamhet i Israel? Hälsningar Jakob [Skickat 16 aug 2006] S: Hej Jakob! Vad jag vet finns det inget organiserat som liknar kibbutz-verksamhet. Däremot finns det säkert sk »intentional communities» och gårdar som drivs av kväkarna. Det finns även kväkarinternatskolor där man kanske kan vistas en tid och erbjuda tjänster mot mat och husrum. Du kan nog hitta en del på nätet. Titta på www.quaker.org. Julia Ryberg F: Jag skulle bara vilja tacka för att det finns en sådan vacker gemenskap som ni. Jag läser till präst i svenska kyrkan och tycker fortfarande att väldigt mycket inom kristendomen handlar om gamla stela dogmer och inte den levande guden. Tack för att ni visar vägen till det jag ser som »sann» kristendom. [Skickat 23 maj 2006] S: Vi får tacka för de vänliga orden. Wilhelm Dahllöf F: Hej, jag bara undrar om ni har några riter och firar kristna högtider så som advent, jul, påsk o.s.v.? Jag undrar även om ni har några heliga platser? Tack på förhand Christofer [Skickat 16 maj 2006] S: Det beror på vad man menar med riter. Vi firar inte nattvard eller dop. Däremot finns det några gammalmodiga saker i samfundet som kanske kan ses som riter. Vid beslutsmöten exempelvis, så efterfrågas och nedtecknas hälsningar. Vi firar inga speciella högtider och har inga heliga platser. Himmelriket är ju inuti, som Jesus säger. Wilhelm Dahllöf F: Hej, jag gör ett skolarbete om er och jag har några frågor som jag hoppas ni kan besvara. 1. Hur ser ni på övriga samhället och hur ser de på er? 2. Har ni några konflikter med övriga samhället och hur kan de lösas i så fall? 3. Hur fräls man inom kväkartron, vad är målet med religionen? 4. Har ni några speciella levnadsvillkor, några regler som ska följas?, hur ser ni på familjen? 5. Vad tror ni om livet efter detta? 6. Har ni några heliga skrifter och i så fall vilka, och om jag kan få tag på dem? Tack på förhand Thomas [Skickat 5 maj 2006] S: 1. Vi är en del av samhället och inom vårt samfund finns alla möjliga olika åsikter representerade. Man kan nog inte säga att bara för att man är kväkare följer en viss syn på samhället. En typisk svensk har nog inte hört talas om kväkarna. Om en medelsvensson har någon speciell syn på oss så handlar det ofta om väldigt höga tankar, vilket kan vara rätt besvärande. Vi är bara vanliga människor. 2. Historiskt sett så har kväkarna haft konflikter med övriga samhället. Det handlade om att kväkare var motståndare till slaveriet, vägrade ta av hatten för överhögheten, vägrade använda våld mot andra människor. I Sverige har vi gömt flyktingar. 3. Det finns inom samfundet flera olika synsätt. De flesta av oss använder inte ord som synd och frälsning. Vi söker Guds vilja och mening i våra liv. Andakten, vår tradition och gemenskap hjälper oss. 4. Vi har numera inga särskilda regler som skiljer oss från resten av samhället. Vad gäller familjefrågor så är vi liberala. 5. Besvaras nedan. 6. Vi läser bibeln, men inte på ett fundamentalistiskt sätt. Wilhelm Dahllöf F: Anggående dop, menar ni att ni inte »utför» dop? Är det OK både att vara döpt och inte döpt anser ni? Mvh Louise [Skickat 27 april 2006] S: Ja. Wilhelm Dahllöf F: Hej, jag undrar vad ni har för ritualer?(t ex. dop konfirmation, bröllop, m m) [Skickat 23 april 2006] S: Vi har i princip inga ritualer. Dop och nattvard vill vi hellre se som inre verkligheter som inte behöver någon yttre gestaltning. Vi döper alltså inte och firar inte nattvard. Kväkarbröllop är en stilla andakt där paret avger sina löften inför Gud och de samlade Vännerna. Vi har inte pastor som viger. När en kväkare dör har vi en enkel andaktsstund för att minnas den avlidne under tystnad, ord och musik. Kroppen är ofta inte med. Man kan betrakta vårt tända ljus under andakten som en ritual och symbol, om man vill, för Guds närvaro. Vi är mera fokuserade kring den inre upplevelsen av Gud som sedan gestaltas i vårt liv med varandra och i världen. Julia Ryberg F: Hur är samfundet organiserat? (vilka bestämmer) [Skickat 21 april 2006] S: Vi samlas till årsmöte och andra större beslutsmöten för att fatta de beslut som rör samfundslivet. Vi röstar inte utan söker oss fram till »mötets mening»--enighet i det vi genom tystnad, samtal och bön tror är Guds tanke för beslutet. Vi har kommittéer som fattar beslut i ärenden som rör deras verksamhetsområden, alltså beslut som inte kräver hela samfundets omsorg. Vi har ingen ledare och ingen hierarki. Julia Ryberg F: Hej! Jag undrar vad ni har för syn på livet och döden. Tack på förhand! [Skickat 21 april 2006] S: Kväkarna är optimister utan att blunda för det som finns av elände och ondska i vår värld. Vi tror att det finns något av Gud i varje människa och att det går att hitta fredliga lösningar på konflikter bara man söker dessa och har fantasi. Vi har inte erfarenhet av en vred och dömande Gud, utan kärlek och ljus är det som Gud ger oss och vill visa oss. Vi är mycket mera inriktade på detta liv än på det som händer efter döden. Det är nog svårt att finna kväkare som tror på »himmelen» och »helvetet» i traditionell bemärkelse. Många kväkare menar att livet är helt enkelt slut i och med döden--det finns ingen existens därefter. Andra tror att det finns en existens efter döden, men den fungerar inte som straff eller belöning på det man har gjort under livet. Vi är fria att tro som vi vill om livet efter döden, men det är hur vi lever nu som är viktigare. Julia Ryberg F: Apropå pacificm så har jag en fundering. Jag tränar aikido och min syn på pacificm är i enlighet med den filosofi som aikidon bygger på. Principen för självförsvarsmetoden aikido är »om det i en strid finns en vinnare så finns i själva verket två förlorare». Hela idén med aikido är att kunna försvara sig utan att varken den som attackerar eller den som blir attackerad skadar sig. I mina ögon ett fredlig sätt att försvara sig på när inte ord längre räcker till. Min fråga är nu, är denna syn på pacificm förenlig med Vännernas syn på pacificm? [Skickat 18 april 2006] S: Hej! Tack för din fråga. Intressant nog läste jag igår en artikel i den amerikanska kväkartidningen Friends Journal just om aikido och Vännerna! Om du vill att jag ska skicka artikeln till dig (det blir per snigelpost), skicka mig då din postadress (genom formuläret nedan). Jag tror att du kan ha behållning av artikeln och att den kan fungera som svar på din fråga! Julia Ryberg F: Vad vill samfundet? Varför finns det i Sverige? [Skickat 17 mars 2006] S: Vi träffas i stilla andakt och arbete för att dela med oss av, samt med varandra fördjupa, vår gemensamma erfarenhet av Gud. Vi vill genom vår existens och verksamhet sprida det glada budskapet om Guds kärleks förvandlingskraft och på olika sätt verka för fred och rättvisa i världen. Julia Ryberg F: Är ni en sekt? [Ställd muntligt flera gånger] S: Nej, men på 1800-talet hade kväkarna sekteristiska drag. Se vidare denna sida. Wilhelm Dahllöf F: Gör ni vipassana och zazen? [Skickat 3 april 2006] S: Det är vanligt att enskilda kväkare utövar meditation i olika former, men jag känner inte till någon som utövar vipassana. Zen-meditation känner jag flera kväkare som håller på med. Wilhelm Dahllöf F: Tror ni på treenigheten? Hur finanserar ni erat samfund? Hur ser ni på samhället idag? Vad anser ni om andra samfund. Finns det några likheter eller stora olikheter mellan er. Finns det något samfund som ni känner att ni har nästan samma tro som? Om man jämnför till exempel Mormornerna med er, finns där några likheter och stora olikheter? [Skickat 17 mars 2006] S: En del kväkare har en klassisk syn på treenigheten, andra inte. Vårt samfund har en del copyright, exempelvis texträttigheterna till »Det strålar en stjärna». Vi har också en hel del kapitaltillgångar som kommer från arv. Till ganska liten del finanisieras samfundet av pengar som medlemmarna skänker. Jag tror inte att det finns någon gemensam syn på samhället inom samfundet. Kväkarna har en lång tradition av att respektera andra kyrkor. Ett uttryck för detta var kväkarkolonin Pennsylvania, där alla andra tilläts att utöva sin tro på samma villkor; detta var redan på 1600-talet. Vi har ett särskilt förhållande till mennoniterna, ett annat gammalt samfund som är pacifistiskt. Vi har inte mycket gemensamt med mormonerna, förutom att vi liksom de läser bibeln. Wilhelm Dahllöf F: Vad vill samfundet? Varför finns det i Sverige? [Skickat 17 mars 2006] S: Vi träffas i stilla andakt och arbete för att dela med oss av, samt med varandra fördjupa, vår gemensamma erfarenhet av Gud. Vi vill genom vår existens och verksamhet sprida det glada budskapet om Guds kärleks förvandlingskraft och på olika sätt verka för fred och rättvisa i världen. Julia Ryberg F: Hej jag är en tjej på 13 höstar som skriver en uppsats om frikyrkor så jag har några frågor. 1. Från vilket land är ert ursprung (där ni bildades)? 2. Hur många av er finns i sverige? 3. Hur ser eran symbol ut? 4. Varför bildades ni? [Skickat 8 feb. 2006] S: Vi bildades i England och vi är drygt 100 i Sverige. Vi har ingen symbol. Vår organisation, Vännernas samfund, var från början ytterst lös i strukturen, men på grund av hårda förföljelser under andra hälften av 1600-talet blev man tvungen att skapa striktare regler och verkställande organ. Wilhelm Dahllöf F: Vad har ni för tro vad det gäller nattvarden? Firar ni nattvard inom samfundet? MVH Lena [Skickat 1 feb. 2006] S: Nej, vi anser att yttre tecken och riter är obehövliga. Wilhelm Dahllöf F: Får kväkarna vara bögar eller lesbiska? [Skickat 16 jan. 2006] S: Ja, men bara en sak i taget. Skämt åsido så gör vi ingen skillnad mellan gay och straight. Äktenskapet hos oss är till exempel öppet för par av samma kön. Wilhelm Dahllöf F: Har kväkarna några kyrkor? Eller var samlas alla kväkare? [Skickat 11 jan. 2006] S: Vi har ett möteshus i Stockholm, en retreatgård i Uppland och sedan håller vi andakt i några andra lokaler runt om i Sverige. Vi ser inte våra lokaler som heliga eller annorlunda på något sätt. Däremot är det bra om rummet där andakten hålls är ganska enkelt och inte så utsmyckat. Wilhelm Dahllöf F: Det jag undrar är om samfundet är öppet eller sluten? Och om vem som helst får gå med i kväkarna? [Skickat 16 dec. 2005] S: Jag skulle besvara din fråga med att samfundet är öppet i den bemärkelsen att alla är välkomna att delta i andakterna, som är offentliga gudstjänster. Icke-medlemmar kan också delta i många delar av samfundets liv. Dock måste man vara medlem för att sitta i kommittéer med ledningsfunktioner och att delta i samfundets beslutsmöten. Det finns människor som ganska snart känner att de »hör till» och vill söka medlemskap. I andra fall kan det dröja åratal innan någon söker medlemskap. I princip anser vi att det är bättre att skynda långsamt med medlemskap, så att vi hunnit bli ordentligt bekanta med varandra i samfundets andakts- och arbetsliv. Julia Ryberg F: Ni verkar ha sunda uppfattningar enl. min mening och många människor verkar ha denna typ av tro men varför är ni så få medlemmar i Sverige? [Skickat 12 dec. 2005] S: Vi är få medlemmar av olika skäl. Ett är att vi tidigare inte varit så aktiva med att meddela att vi faktiskt finns och kan vara ett vettigt alternativ för många människor. Vi försöker att bättra oss genom annonsering, hemsida osv. Ett annat skäl är att det kan vara krävande--men ack så givande!--att vara medlem. Vi erbjuder inga färdiga svar, inga gurus, inga jippon. Andakten, i all sin enkelhet, kan vara utmanande: man möter ju sig själv i all sin härlighet och bedrövelse. Guds strålkastarljus är på oss var och en--kärleksfullt och utmanande--istället för på ett band på scenen eller en präst i predikstolen. Att vara kväkare är att tacka JA till en process, individuellt och i grupp. Julia Ryberg F: Hur kan ni säga att ni är kristna då ni inte tar bibeln på allvar, eller tror att Jesus är den enda vägen? Ni liknar mer gnosticism eller new age. Var är er fruktan för Gud? [Skickat 24 nov. 2005] S: Kväkarna har utan tvekan sin förankring i den kristna traditionen. För många kväkare är Jesus mycket viktig, och många kan sin Bibel och använder den som inspiration. Däremot har kväkarna aldrig varit särskilt intresserade av att spekulera kring teorier om Jesus. Det har varit viktigare att följa hans modell och uppleva hans fortsatta liv i våra liv. Kväkarna tolkar inte Bibeln bokstavligt utan menar att det handlar om tolkning och kritisk läsning. Guds ord är skrivet i våra hjärtan först och främst. Bibeln kan användas som bekräftelse och inspiration. Det är inte brukligt för kväkare att mena att Jesus är den enda vägen till Gud. Vi tror att det finns många vägar. Andra kväkare, utan att förneka Jesus, känner att de inte vill kalla sig för kristna--ofta beror det på att de upplever att den kristna kyrkan har genom tiderna avvikit så pass mycket från det ursprungliga budskapet att de har svårt att identifiera sig med den. Det finns alltså en stor spridning i vårt samfund vad gäller förhållandet till Jesus, Bibeln och den kristna traditionen. Man kanske kan säga att kväkarna representerar en alternativ kristen syn. Vi förhåller oss till en kärleksfull, förvandlande Gud. Vårt förhållande till Gud är snarare ömsesidig kärlek och vördnad än fruktan. Julia Ryberg F: Pacifismen är ju en central del av kväkarrörelsen. Man ställer ju inte upp några dogmer, men just denna aspekt tycks vara något bärande för kväkarna. I och med Irakkriget har ju frågan blivit mycket aktuell. Det tycks som om de flesta kväkare (i alla fall i USA) har en tydlig vänsterprägel. Min fråga är -- finns det konservativa/republikanska kväkare (i USA)? Och är dessa då motståndare till pacifism? Går det överhuvudtaget att vara kväkare och icke-pacifist? [Skickat 12 nov. 2005] S: Det finns konservativa republikanska kväkare inom den s.k. pastorala grenen som har amerikanska flaggan i sitt andaktsrum. Detta kan betyda olika saker--man kan vara patriotisk och älska sitt land även om man sörjer ageranden som landet har gjort. Det finns pastorala möten som är delade i frågan om irakkriget och om pacifism. Det är förmodligen svårt att finna en liberal oprogrammerad Vän som aktivt tar avstånd från fredsbudskapet. Däremot finns det säkert--som i många frågor inom vårt samfund--ett spektrum vad gäller uppfattning om pacifism, som kan sägas är också en fråga om definition. Det samtalas och skrivs om livligt. Det går att vara kväkare utan att vara helt klar över sitt förhållande till pacifism. Däremot är det svårt att vara kväkare om man anser att våld är en bra metod att lösa konflikter! Julia Ryberg F: Hej! Jag har egentligen ingen fråga utan vill bara säga att det är kul att äntligen finna ett samfund eller kyrka som har samma syn på tro som jag själv har. Tyvärr bor jag just nu i norra Sverige och för långt bort för att besöka något andaktsmöte. mvh Magnus [Skickat 10 nov. 2005] S: Det kan vara så att det finns enskilda Vänner som bor inte så långt ifrån dig, även om de inte orkar hålla ett regelbundet andaktsmöte. Wilhelm Dahllöf F: Bör alla par gifta sig? [Skickat 18 okt. 2005] S: För kväkarna är det innehållet och kvalitén i en relationen, snarare än dess form, som är det viktigaste. Ömsesidig respekt och trofasthet är viktigare än civilstånd. Vi menar inte att det är omoraliskt all leva samman utan att vara gifta. Vigsel är däremot en fin bekräftelse, inför Gud och församlingen, av ett förbund mellan två människor. Kväkare menar att yttre ceremonier och ritualer skall vara ett tecken på ett inre tillstånd. Annars blir de endast tomma former. Detta gäller även vigsel. Julia Ryberg F: Vad vill ni själva utmärka inom samfundet? [Skickat 5 okt. 2005] S: För mig är kväkardomen inte intressant på grund av något enskilt drag som t.ex. den jämlika organisationen eller den stilla andakten. Alltihop sammantaget bildar något som jag känner mig hemma i. Wilhelm Dahllöf F: Hej jag ska skriva ett skolarbete om Vännernas samfund och jag undrar hur mycket ni syns i media och hur den allmäna uppfattningen är, bland »vanligt» folk? Tack så mycket! [Skickat 28 sept. 2005] S: Senast vi syntes i svenska media var nog när kväkaren Jean Zaru fick Kristna Fredsrörelsens ickevåldspris 2005. I USA syns kväkare ofta i samband med demonstrationer mot dödsstraffet och Irakkriget. Folk i allmänhet känner nog inte till oss. Ofta blandas vi ihop med Amish. Wilhelm Dahllöf F: Meddelande: Hej! Jag gör ett skolarbete om kväkare, och jag har därför några frågor att ställa. 1. Hur ser kväkare på dopet? 2. Hur ser en typisk gudstjänst ut? 3. På vilka sätt utmärker sig kväkare mot andra? Tack på förhand för hjälpen! [Skickat 28 sept. 2005] S: 1) Kväkarna har inte dop. 2) Se Andaktsmötet. 3) Besvaras nedan. Wilhelm Dahllöf F: Vad är speciellt med kväkare? [Skickat 19 sept. 2005] S: Några utmärkande drag är: få dogmer, jämlikhet mellan könen, att alla är präster, en mycket avskalad andaktsform och pacifism. Wilhelm Dahllöf Äldre frågor hem |
Kväkarna, Vännernas samfund Kväkarna tror att det finns något av Gud i varje människa. Därför vänder vi oss mot alla former av våld, och tolerans är mycket viktigt för oss. Den stilla andakten står i centrum av kväkarnas andliga liv. Den firas utan predikan eller fastställt program. info@kvakare.se | |||