Hem |
|
|||||||||||||||
|
Äldre frågor Här följer några frågor och svar på dessa. Dessa frågor är äldre, se gärna de nyare frågorna här. Om du vill kan du använda formuläret längst ned på sidan för att själv ställa en fråga. De som svarar heter Wilhelm Dahllöf och Julia Ryberg. F: Musik? [Skickat 30 maj 2005] S: Fram till slutet av 1800-talet kunde man bli utesluten ur samfundet om man spelade piano eller framförde musik på något annat sätt. Numera är musik helt tillåtet och vid årsmöten och andra samlingar händer det ofta att vi sjunger tillsammans. Wilhelm Dahllöf F: [Frågorna och svaren sorteras så att de nyaste är överst. Denna fråga anknyter till en fråga längre ned på denna sida.] Hej, det är fröken Enkelt Liv som vill ställa en följdfråga. Känner ni att ni har något behov av att lyssna på radio, läsa skönlitteratur, dansa? [Skickat 30 maj 2005] S: Personligen läser jag mycket (senast Roy Jacobsens Frost), lyssnar ibland på radio (P1 och P2), dansar sällan (senast på Patricia i Stockholm). När man säger att kväkarna lever ett enkelt liv, så liknar det utsagan »medelklassen förstår vikten av en god utbildning». Det betyder inte att alla i medelklassen väljer att studera på universitet i flera år, men det är ändå ett utmärkande drag för medelklassen som helhet. För övrigt tror jag att de saker du nämner: lyssna på radio, läsa skönlitteratur och dansa, är saker som kväkare gör oftare än medelsvensson. Det som man kanske gör mer sällan är saker som sminka sig, ha moderiktiga kläder etc. En del väljer att inte ha tv och mobiltelefon. Vegetarianism är vanligt hos oss. Wilhelm Dahllöf F: Vad är en kväkare? [Skickat 26 maj 2005] S: Det var från början ett öknamn på en medlem av Vännernas samfund. Numera kallar också vi själva oss för kväkare. Wilhelm Dahllöf F: Vad jag kan se så bemödade sig Vänner förr i tiden om att leva ett enkelt liv utan världsliga nöjen, och vänner till vänner till mig, som var Vänner på femtiotalet, lyssnade t.ex. inte på radio. Hur mycket av detta lever kvar bland Vänner idag? Hur ser ni praktiskt på att leva »ett enkelt liv»? [Skickat 16 maj 2005] S: Vad gäller enkelhet är det nog ingen större skillnad på kväkarna på 50-talet och dagens Vänner. Fast din fråga ger det felaktiga intrycket av att kväkarna missunnar sig livets goda och hopskrumpet vänder sig från »världsliga nöjen». Det handlar snarare om att välja att inte ständigt vara nåbar och stressbar (mobiltelefon!) eller att känna att man inte har behov av att sminka sig eller ha dyra kläder. Det finns heller inga tvingande normer i samfundet som outtalat förbjuder Vännerna att ha fina kläder. Vi har medlemmar som gläder oss andra med sin goda klädsmak. Wilhelm Dahllöf F: Vad händer efter döden? Varför blir man sjuk? Är sjukdom ett straff? Finns paradiset? [Skickat 18 april 2005] S: En del kväkare tror inte på något liv efter döden. En del tror på någon fortsättning, men det är nog svårt att finna kväkare som tror på kyrkans traditionella uppdelning mellan himmel för goda människor och helvete för onda människor. Jag skulle tro att de flesta som tror på något efter döden hoppas på ett kärleksfullt inneslutande i Gud. Jag tror inte att kväkarna menar något speciellt med att man blir sjuk. Det finns bakterier och virus och tumörer, helt enkelt! Vi inser dock att det finns samband mellan en människas fysiska, sociala, ekonomiska, emotionella, psykiska och andliga liv. Fattigdom och förtryck är former av strukturellt våld som ger upphov till alla möjliga skadliga tillstånd hos människor. Vi betraktar inte sjukdom som straff. Kväkarna menar att himmelriket är här och nu, men också på väg att blir till. (Vi vet att helvetet på jorden finns också!) Med andra ord: Gud är närvarande, men det finns hur mycket som helst kvar att göra innan världen ser ut som det borde! Paradiset glimmar till i andakten, när jag känner Guds närvaro alldeles nära. Det glimmar till i äkta, kärleksfulla möten med mina medmänniskor. Det glimmar till när fredliga lösningar kommer fram och vapen läggs ner. Julia Ryberg F: Vad tycker kväkarna om sex före äktenskapet? Har åsikterna om den frågan förändrats på senare tid? [Skickat 17 april 2005] S: Bland kväkare världen över finns det olika åsikter. Kväkarna i olika länder och kulturer är naturligtvis påverkade av den gängse syn i den plats och tid de lever. I Europa är därför synen liberal. I andra delar av kväkarvärlden är det tvärtom. I Amerika vet jag att synen liberaliseras vartefter kulturen i allmänhet blir mer liberal. En grundläggande tanke hos alla är att respekt, ömhet och jämlikhet skall råda bland älskande par. Julia Ryberg F: Hur ställer sig kväkarna i abortfrågan? Är det skillnad på de svenska kväkarnas syn jämfört med de amerikanska kväkarna? [Skickat 17 april 2005] S: Kväkarna har ingen gemensam syn. Jag skulle tro att de flesta anser att en abort är en tragedi--sedan är det många som menar att det kan vara ett nödvändigt beslut som kvinnan skall ha ansvar för. Andra menar att det är fel. Förmodligen finns de mest konservativa åsikterna bland en del Vänner i Amerika. Julia Ryberg F: Hej, jag gör en uppsats om kväkarna, jag undrar vad skiljer de nya kväkarna från de äldre? [Skickat 12 april 2005] S: Jag skulle säga att en hel kultur skiljer dem. Att vara kväkare då och nu är säkert mycket olika. Det är också mycket annorlunda att vara med i en ny, snabbväxande rörelse som har mycket energi och är förföljd, jämfört med att vara med i dagens kväkarrörelse. Även om den har energi, är den knappast av samma karaktär som då. Det är dock mycket som är likt. Vi läser de gamla kväkarnas ord och känner igen oss i deras längtan, deras erfarenhet av andakt, deras upptäckt av Gud i vårt inre och i varandra. Julia Ryberg F: Tror Ert samfund att djuren också kommer till himlen? [Skickat 2 april 2005] S: Vi vet överhuvudtaget inte mycket om vad som händer efter döden, så frågor av den typen kan vi inte svara på. Wilhelm Dahllöf F: Hur ställer sig kväkarna mot sjukvård i största allmänhet? Jehovas vittnen t.ex får inte ta emot blod. [Skickat 8 mars 2005] S: I allmänhet använder kväkarna modern sjukvård. En del kväkare är intresserade av och använder alternativmedicin. Vi har inga förbud mot t.ex. att ta emot blod, donera organ osv. Varje kväkare bestämmer själv om sådana saker. Julia Ryberg F: Hej, du säger att kväkarna inte kallar Bibeln för »Guds ord», men längre ner står det att namnet kommer från att man skakade inför »Guds ord». Har det skett en förändring i synen på detta? Mvh Matteus [Skickat 7 mars 2005] S: De gamla kväkarna skakade av Guds närvaro. »Guds ord» är Kristus (enligt Johannesevangeliets början). George Fox skrev följande i sin dagbok: »Man frågade mig om Bibeln var Guds ord. Jag svarade att Gud är Ordet och att Bibeln är skrifter och att Ordet var till innan några skrifter fanns.» Wilhelm Dahllöf F: Vad har varumärket Quaker med Vännernas samfund att göra? [Skickat 24 feb. 2005] S: År 1877 grundades Quaker Oates av Henry Seymor och William Heston. Ingen av dem var kväkare, utan sade att de valt namnet för att visa på »god kvalitet och ärlighet». Vid den här tiden var kväkarna en egen avskild grupp med en historia av förföljelse, ungefär som judarna. I likhet med judarna hade man vant sig vid att vara utestängda från offentliga ämbeten och verkade i stället som kapitalister och affärsmän. Exempel på gamla kväkarföretag är Barclay's Bank, Lloyd's Bank och Cadbury (chokladtillverkaren). Inget av dessa företag ägs dock längre av kväkare. Genom ett grundmurat rykte för hederlighet byggde man upp blomstande verksamheter. Kväkarna bidrog till att utveckla den moderna kapitalismen genom att införa fasta priser på varor och tjänster (tidigare hade man prutat och förhandlat vilket de gamla kväkarna tyckte var ogudaktigt). Wilhelm Dahllöf Människor som känner att kväkarnas dogmlöshet och praktiska syn på religion passar dem är välkomna att söka medlemskap hos oss, efter att ha lärt känna oss. Vi missionerar dock inte i vanlig mening. I Sverige är det vanligt att kväkare har medlemskap även i Svenska kyrkan, detta på särskild inbjudan av Erling Eidem, en tidigare ärkebiskop. Ute i världen är sådana dubbla medlemskap ovanliga. Det finns tre samfund som kallas fredskyrkor. Dessa är: hutteriterna, kväkarna och mennoniterna (amish är en avläggare av mennoniterna). Fredskyrkorna har historiskt släktskap och samverkar i praktiskt freds- och biståndsarbete. Vad gäller vardagliga ceremonier, så känns själva ordet »ceremoni» en smula främmande för vår tradition. Det är vanligt att man ber bordsbön genom att tacka för maten i en kort tystnad före måltiden. Andakten hålls en gång i veckan. Wilhelm Dahllöf F: Jag har hört att under en period i er historia så belyste ni frågan om dödstraff i USA genom att helt enkelt befinna er på platsen för avrättningarna och genom er närvaro »bära vittnesbörd» till händelsen. En sorts tyst aktion? Vad kan ni berätta om detta? Jag tycker att denna form av handling är enormt intressant. [Skickad 10 feb. 2005] S: Vi har gjort en del efterforskningar för att hitta just det du beskriver, men inte lyckats. Det skulle kräva för mycket utrymme att på denna sida berätta vad »bära vittnesbörd» eller »vittna» innebär i vår tradition och hur vi arbetar för att påverka opinionen. Kanske hjälper det dig något om vi återger ett svar vi fått när vi gjorde våra efterforskningar: »I am really sorry to say that, while I am certain that Quakers are among those who regularly gather at the time of an execution, I don't know of anyone specifically. Iowa, so far, has not reinstated the death penalty, although it comes up periodically. Now that I think of it, I think I recall hearing that John and Reva Griffith, who live in Kansas City, have witnessed against the death penalty. Reva is no longer living--you may remember that it was their son who was murdered and they fought against the death penalty for the murderer. They lost, but made an impressive statement.» Wilhelm Dahllöf, Julia Ryberg F: Vad skiljer er från mängden? [Skickad 5 feb. 2005] S: Det är kanske svårt att känna igen en kväkare på tunnelbanan. Numera ser vi ut som folk gör mest. Kanhända att vi är klädda lite enklare, är mindre friserade och sminkade än de flesta, uttrycker omsorg om miljö och medmänniskan lite tydligare än många. Som kristet samfund skiljer vi oss ju rätt markant från andra kristna grupper genom vårt sätt att hålla gudstjänst, vår avsaknad av yttre former, sakrament, trosbekännelse, särskilda pastorer osv. Julia Ryberg F: Är alla kväkare pacifister? [Skickad 4 feb. 2005] S: Här får man nog definiera »pacifist». Det är svårt att hitta en kväkare som förespråkar våld som handlingssätt. Det är svårt att hitta en kväkare som inte tror att det går att hitta fredliga lösningar på mellanmänskliga konflikter på alla plan. Sedan är det olika hur radikala vi är som pacifister. Det finns Vänner som inte vet var de står riktigt i fråga om pacifism, men det hindrar inte att de kan bli medlemmar. Insikt och erfarenhet av allt, inklusive pacifism, kommer med tiden om vi öppnar oss för Gud och varandra. Det är en process. Julia Ryberg F: Har hört att kväkarna engagerar sig mycket med sociala frågor. Stämmer det? [Skickad 30 dec. 2004] S: Ja, kväkarna har alltid engagerad sig mycket i sociala frågor. Där orättvisa råder kan man nog gissa att kväkarna har på något sätt engagerat sig genom tiderna. Dock har grupper olika tider och faser. Ibland behöver en grupp ägna mer åt den inre tillväxten, kanske vila från en intensivt utåtriktad tid. Ibland finns inte eldsjälar som arbetar aktivt socialt. Kväkarna arbetar på olika sätt. Det kan hända att hela gruppen engagerar sig in en fråga. Annars kan det vara så, att en medlem söker stöd hos mötet för en angelägenhet som hon upplever att Gud kallar henne att arbeta med. I stort sett tar kväkarna sin tro in i vardagslivet. Oavsett om vi arbetar som lärare, sjuksköterska, datakonsult vill vi att vår tro ska uttrycka sig i vardagslivet, i våra relationer med familj och vänner, i vårt sätt att vara medmänniska överhuvudtaget. Julia Ryberg F: Jag har hört att bögar får gifta sig hos er. [Skickad 8 dec. 2004] S: Ja, vi tillåter par av samma kön att ingå äktenskap (även om det saknar juridisk giltighet i Sverige). Wilhelm Dahllöf F: Jag vill lära mig mer om kväkardomen generellt sett, samtidigt som jag vill upplysa mina vänner om det. Finns det några goda frågeställningar som gör att man får reda på så mkt som möjligt? [Skickad 23 nov. 2004] S: Vi har försökt samla frågor på den här sidan och annan allmän information om oss på denna sajt. Om du vill prata eller ha mejlkontakt med någon av oss, kan du använda den här sidan. Wilhelm Dahllöf F: Varför har kväkarna svarta rockar? [Skickad 15 nov. 2004] S: Tidigare hade kväkarna särskilda, ålderdomliga kläder. Numera har det bruket i stort sett dött ut hos oss. Vi har däremot kyrkohistoriska släktingar som fortfarande talar och klär sig ålderdomligt. Se exempelvis den här sidan. Wilhelm Dahllöf F: Vad är en kväkares syn på bibeln? Är den Guds ord eller inte? Är Jesus guds son? [Skickad 17 okt. 2004] S: Kväkare kallar inte bibeln för »Guds ord». George Fox kallade bibeln för »the Book», Boken. Kväkare i allmänhet tillskriver inte heller bibeln någon ofelbarhet, vare sig vad gäller dess utsagor om matematiska konstanter, universums beskaffenhet eller historiska händelser. Bibelns bokstav räcker heller inte som moralisk vägledning. Exempelvis talar både Jesus och Paulus om slavar och slaveri, men fördömer det inte (Luk. 12.45-48, Ef. 6:5-9). Vad är då Guds ord för kväkarna? Kväkarna tror att Kristus finns i varje människa och vill leda oss. Det handlar dock inte om att den enskilde kväkaren kan driva samfundet åt vilket håll som helst bara genom att säga att han eller hon fått Guds ledning. Den enskildes inspiration är underställd gruppens omsorgsfulla prövning i tystnad och andakt. Ja, Jesus är Guds son, vi är alla barn till Gud. Vad gäller frågan om huruvida Jesus från Nasaret är väsensskild från andra människor, uppvisar vårt samfund en stor bredd i uppfattningar. Wilhelm Dahllöf F: Hej, jag undrar vad kväkarna har för uppfattning om miljöfrågor, djurskydd, djurhållning dvs hur bör människan förhålla sig till den skapelse(?) hon är placerad i? Vänliga Hälsningar Margareta [Skickad 29 sep. 2004] S: Den här sidan ger en ganska typisk bild av hur kväkare ser på miljöfrågor. I det vardagliga livet är många kväkare vegetarianer och försöker leva enkelt. Wilhelm Dahllöf F: Är kväkare kristna? [Skickad 28 sep. 2004] S: Se Är kväkarna kristna. Wilhelm Dahllöf F: Vad har kväkare för syn på kvinnan? Är hon jämställd mannen i församlingen? [Skickad 27 aug. 2004] S: Svaret är ja, kort och gott. Redan från kväkarrörelsens början på 1600-talet hade kvinnan en jämställd position. Wilhelm Dahllöf F: Vad har kväkare för syn/kultur på hälsa och ohälsa, sjukdom, behandling och sociala företeelser? [Skickad 3 aug. 2004] S: Kväkarna har historiskt sett varit drivande i frågor som rör mentalvården. Speciellt försökte man tidigt se till att mentalsjuka fick vård i stället för att kedjas fast och misshandlas fysiskt »för att få vett inpiskat». Ett exempel är Friends Hospital som de första åren var till bara för kväkare, men sedan öppnades för alla sjuka oavsett tro. Wilhelm Dahllöf F: Hur många kväkare finns det? S: I Sverige c:a 100, i Europa 19.000 och i hela världen omkring 350.000. F: Varifrån kommer namnet »kväkare»? S: På engelska heter det »Quaker», vilket lånades över till svenskan i formen »kväkare». Quaker betyder »darrare» eller »skakare». Det finns flera förklaringar till det engelska ordet. En är att de första kväkarna i England sade att de darrade inför Guds ord. F: Hur styrs kväkarna? S: På årsmötena och det som kallas för samfundsråd samlas medlemmarna och fattar beslut om viktiga frågor samt bestämmer vilka som ska sitta i olika kommittéer. Beslut fattas inte som i vanliga föreningar med majoritetsbeslut utan kväkarna söker enighet i besluten. Mellan årsmötena och samfundsråden ansvarar kommittéerna för att besluten genomförs och verksamheten sköts. Två viktiga kommittéer är arbetsutskottet och De äldste. Arbetsutskottet hanterar bland annat kontakten med myndigheter och ansvarar för samfundets budget. De äldste är en kommitté som ser till att andakterna hålls på rätt sätt och att de som söker medlemskap blir mottagna på rätt sätt. Uppdragen i samfundet roteras. Exempelvis är det praxis att ingen medlem sitter i äldstekommittén längre än fyra år. hem |
Kväkarna, Vännernas samfund Kväkarna tror att det finns något av Gud i varje människa. Därför vänder vi oss mot alla former av våld, och tolerans är mycket viktigt för oss. Den stilla andakten står i centrum av kväkarnas andliga liv. Den firas utan predikan eller fastställt program. info@kvakare.se | |||