Frågor till kväkare

 

Hittar du inte det du söker nedan? Ställ din egen fråga här!

 

Hur kommer det sig att kväkarna har så få medlemmar i Sverige?

En anledning kan vara att vi inte försöker värva medlemmar, utan att vi snarare helt enkelt informerar om oss när någon frågar, ser till att hemsidan är uppdaterad och av god kvalité osv. En annan anledning är att gemenskapen, andaktsformen och beslutsprocessen hos oss kräver en del eget ansvar: Vi har ju alla ett prästerligt och pastoralt ansvar för varandra. Den stilla andakten ger tillfälle till självrannsakan och ”möte” med både det som är våra gåvor och det som är våra tillkortakommanden. Våra andakter för beslut fungerar bäst när vi är beredda att lyssna kärleksfullt på varandra – även när vi inte är överens.

Vi är glada, förstås, när någon vill bli medlem efter att ha deltagit i samfundslivet under en tid. Vi tror att det är många fler än just våra 100 medlemmar som skulle finna en andlig hemvist hos kväkarna, och vi hoppas kunna vara tillgängliga för människor som vill lära känna vår tro och praxis.

— Julia Ryberg

 

Har det förts någon speciell diskussion bland kväkare eller finns det texter där kväkare diskuterar människan som ”skapelsens krona” och ifrågasätter synen att människor på något sätt är mer värda än djur?

Kväkarnas engagemang för djuren verkar oftare varit motiverad av etiska och känslomässiga skäl snarare än teologiska eller djupare filosofiska (även om jag tycker det är viktigt med en kväkersk djurteologi). Därför har inte idén om människan som skapelsens krona (som härstammar från uppmaningen i Första Moseboken att härska över djuren) inte mig veterligen lett till stora diskussioner. När jag läst om historiska kväkaren engagemang för djuren har det snarast handlat om att man vill undvika att djuren lider.

Jag har dock en känsla av att Vännernas Samfund är ett av de samfund som inte betonar människans särställning mot djuren. Jag kan se flera tänkbara skäl till detta: 1) En friare inställning till Bibeln, som annars brukar vara en stark källa till antropocentrism, 2) Ofta ett bejakande av naturvetenskapen, ex. att människan kom till genom evolution och är en djurart bland andra.

I ett nummer av Kväkartidsskrift är det en artikel med, skriven av mig, som bl a tar upp människans och djurens värde. Detta ämne behandlas också i det kapitel jag skrivit till en internationell antologi. I övrigt kan jag tipsa om organisationen ”Quaker Concern For Animals” (quaker-animals.co.uk) från 1891, där man säkert diskuterar dessa frågeställningar.

— Andreas Hernander Brand

 

Måste man vara nykterist och vegetarian för att vara kväkare? Tycker ni att det är fel att sminka sig och bry sig om hur man ser ut?

Kväkarna har inga regler och föreskrifter om hur man ska leva sitt liv. Många kväkare är nykterister, många är vegetarianer, många undviker smink. Många dricker måttligt, äter kött, sminkar sig. Det som är viktigt är att varje människa söker svaret inom sig själv hur man ska leva — att lyssna på det inre Ljusets ledning är centralt för oss. För kväkarna är enkelhet ett viktigt inslag i livet, men ett enkelt liv kan utformas på olika sätt. Kväkarna hoppas att livsföringen speglar den inre Gudserfarenheten.

 

Jag har nyligen läst den amerikanske biskopen John Shelby Spongs bok ”En ny kristendom för en ny värld”. Det är en bok som fick allt att falla på plats som jag tror på. Detta att Gud är Kärlek och själva grunden i varandet. Gud är livets och kärlekens källa. Gud finns i oss alla och överger oss aldrig. Spong gör upp med allt övernaturligt i bibeln. Treenigheten, som många har väldigt svårt för, tillkom på 300-talet när man skapade den teism som kallas kristendomen. Det var då den helt onödiga trosbekännelsen tillkom.

Av en händelse råkade jag se en fråga från en man på Svenska Kyrkans hemsida om det fanns en församling inom Svenska Kyrkan som inte betonade Jesus utan enbart Gud. Av prästen som svarade fick han rådet att söka sig till judendomen eller den muslimska tron. En som kommenterade detta svar var en kvinna som rådde frågeställaren att ta kontakt med kväkarna. Det var på så sätt jag gick in på er hemsida.

Jag tycker Vännernas samfund tilltalar mig mycket men jag undrar över era möten. Sitter man bara tyst bortåt en timma och mediterar över Gud? Lyssnar man inte på vacker klassisk musik från en CD t.ex.?

I Vännernas samfund i Sverige är det nog så att de flesta betonar ”enbart Gud” som du skriver. Jesus anses vara en speciellt inspirerad person, men inte principiellt annorlunda än andra människor. Det svenska samfundets kyrkomoder Emilia Fogelklou satte tonen när hon på 1920-talet skrev: ”Stackars Jesus, bara man ville dyrka honom lite mindre och höra på honom lite mer.”

Historiskt sett och för majoriteten av nu levande kväkare, liksom för en minoritet i det svenska samfundet, är Jesus mycket mer. Även om man inte bygger vidare på de senantika kyrkomötenas beslut kan man i bibeln utläsa att han är det eviga ordet (Johannes 1:1) som var hos Gud och själv var Gud, som uppenbarar sig i oändlig visdom och kärlek, både som människans skapare (Kolosserbrevet 1:13-16) och räddare (Kolosserbrevet 1:14). Genom den helige ande föddes han av jungfru Maria (Matteus 1:20, Matteus 1:23-25, Lukas 1:35). Han har dött och återuppstått (1 Korintierbrevet 15:4). Genom honom kommer vi till Gud och frälsningen (Hebreerbrevet 7:25).

Vår andakt är ett gemensamt inre lyssnande efter Guds röst. Att lägga på yttre stimuli som musik eller rökelse hjälper oss inte framåt.

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag har läst lite om er och tycker ni verkar vara mycket sympatiska. Men jag undrar hur ni ser på det s k teodicé-problemet, det vill säga: om nu Gud är allsmäktig och god, varför finns det då ondska? För mig är detta problem anledning till att jag har svårt att ansluta mig till någon religion och därför skulle det vara intressant att veta vad ni tror om detta.Tror kväkarna på en allsmäktig gud?

I Sverige finns strax över hundra kväkare – ett relativt litet antal, men ändå alldeles för stort för att det ska gå att svara på hur kväkarna ser på t.ex. teodicé-problemet. Mig veterligen har kväkarna som grupp aldrig yttrat sig om Guds allsmäktighet eller varför ondskan existerar. Det finns kväkare som tror på en allsmäktig gud, men det finns också kväkare som inte gör det. (Det finns kväkare som inte använder begreppet ”gud” när de talar om sin tro.) Jag skulle tro att om du ställde din fråga till tio kväkare skulle du få tio olika svar. Det finns inget tvång att som kväkare tro si eller så denna fråga. Var och en får söka sig fram till det som är hans eller hennes sanning.

— Sebastian Lönnlöv

 

Är man som kväkare bunden till sexuell avhållsamhet?

Nej.

— Wilhelm Dahllöf

 

Detta är egentligen inte en fråga utan ett konstaterande.
Jag köpte havrefras i hopp om att göra er en liten tjänst, men nu visar det sig att Pesico äger varumärket. Det tycker jag var lite trist.

Quaker Oats är ett tråkigt kapitel. Företaget hade inga kväkarrötter utan lade olovandes beslag på namnet för att de tyckte att kväkare stod för något pålitligt. Vi har aldrig haft någon glädje av det, bara besvär. Exempelvis har vi inte kunnat registrera quaker.se.

— Wilhelm Dahllöf

 

Varför skapades Vännernas samfund?

Det religiösa klimatet vid sextonhundratalets mitt innehöll, trots den delvis repressiva likriktningen, många underströmmar av sökande och mysticism. Diverse samfund bildades, varav vissa blev kortlivade och andra finns kvar än idag. Grundaren av Vännernas Samfund, George Fox, tillhörde de människoskaror som drog runt i Storbritannien och försökte ”finna Gud”. För de människor som kom att bilda Vännernas Samfund blev hans idéer och religiösa praktik en vägledning där de fann sin religiösa hemvist, på samma sätt som människor i alla tider känt och känner att de hittar hem i vissa sammanhang.

Grunden kan sägas vara att den protestantiskt färgade anglicismen blivit Englands statsreligion mer än hundra år tidigare. Uppenbarligen fanns det människor i det brittiska samhället som inte kände att anglicismen, så som den såg ut cirka 1650, var det rätta sammanhanget för dem. De kände sig kanske inspirerade av de reformerta sökarna som på 1500-talet funnit en ny sorts kristendom.

Dessutom kan man sätta in Vännernas samfund i den långa historien av olika utbrytare ur kristendomen som alla strävade efter att återvända till den ”ursprungliga” kristendomen under århundradet efter Jesus levnad, innan kristendomen fick en fastslagen form och blev den allmänt accepterade religionen. Människor lockades av att börja om, de fick inte sitt sökande tillfredsställt inom dåtidens kyrkor som ju inte lämnade mycket utrymme för individens egen väg till Gud. De som blev medlemmar i Vännernas samfund kände säkert att de fann just detta.

Din fråga är alltför djup för att kunna besvaras helt i mindre omfång än en avhandling, men jag hoppas att mitt svar kan vara till någon nytta.

— Sebastian Lönnlöv

 

Jag är kyrkomusiker i Svenska kyrkan sedan många år. Jag dansar liturgisk dans/heliga danser och önskar att på olika sätt få med hela människans uttryck, i sökandet efter Gud. Och i kommunikationen med det heliga i varje människa, mellan människor och människa och Gud. Jag har läst om att kväkarna genom tiderna ofta använt sig av dans. Gör ni det än idag? Läste att sångaren Sidney Carter en gång i tiden gjorde en sång till en av de melodier som kväkare dansat till. Den finns nu i en av våra psalmböcker: Jag dansar en morgon… Vore fint att få höra om denna tradition lever kvar idag!

Du blandar ihop oss med Shakers, som bildade ett eget samfund på 1700-talet. Vi dansar inte på våra andakter. Däremot händer det att vi (utanför andakten) sjunger sången du åsyftar: ‘Tis the gift to be simple, ‘tis the gift to be free.

Shakers kallades ibland för Dancing Quakers (dansande kväkare) på grund av sitt ursprung hos oss, och för att deras andakt börjar som vår, med stillhet. Personligen tycker jag att gruppen var en smula skrämmande med sin dystra syn på kroppen och mänsklig kärlek.

— Wilhelm Dahllöf

 

I Karl-Erik Nylunds bok ”Att leka med elden” listas kväkarna som en sekt, något som han senare har rättat.
Vet ni varför han nämnde er från början? Finns det några likheter med en sekt? Vad betalar man som medlem? Får man gå ur samfundet hur man vill?

Jag skulle tro att Nylund klippt och klistrat från andra källor utan att fördjupa sig i just Vännernas samfund. Förmodligen ganska gammalt material. För 100 år sedan kan man nog med viss rätt säga att kväkarna var en sekt. Exempelvis blev man utesluten om man gifte sig med en icke-kväkare. Så är det inte i dag.
Som medlem förväntas man betala 250 kr per år för att täcka administrativa utgifter. Man kan lämna samfundet.

— Wilhelm Dahllöf

 

Finns det kväkare i Finland?

Den finländska kväkardomen har sin rot i kväkarnas freds- och hjälparbete före, under och efter andra världskriget. Det har funnits ett s.k. månadsmöte i Finland sedan 1945. I dag finns det två kväkarmöten som har andakt varje söndag — ett i Helsingfors och ett i Ekenäs. I vissa andra delar av Finland kan det arrangeras andakter när intresse finns.

— Sebastian Lönnlöv

 

Jag är ateist men jag tycker att er rörelse verkar vara den klart mest sympatiska av trossamfund. Har bara en fråga: Hur förhåller ni er till evolutionsteorin resp. intelligent design? Tack för svar!

Kväkarna har traditionellt haft lätt att förena tro och vetenskap, och många kväkare — både kvinnor och män — har varit framstående inom vetenskap. Evolutionsteorin är inte ett problem för kväkarna. Samtalet ”intelligent design” kontra evolutionsteorin förs överhuvudtaget inte i mitt kväkarsammanhang.

— Julia Ryberg

 

Hur många kväkare finns det i Sverige? Är Vännernas samfund på frammarsch i Sverige / i världen?

Vi är lite drygt 100 i Sverige och här har samfundet haft en stillsam men tydlig tillväxt och föryngring under de senaste åren. I världen i stort är den traditionella kväkardomen med stilla andakter på tillbakagång.

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag kommer snart att gå på kväkarandakt. Vad ska jag tänka på när det gäller kläder och annat yttre?


Du behöver inte tänka på något särskilt. Du är välkommen som du är.

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag skriver en C-uppsats om Fredrika Bremer och fredstanken i idéhistoria. Jag vet att hennes idéer om fred influerats av kväkarna i Amerika. Min fråga är om ni vet av någon bra litteratur som speciellt behandlar kväkarna och pacifismen, eller ännu bättre om det är kopplat till henne. Annars är jag väldigt nyfiken på hur ni vill uppnå fred och hur det historiskt sett ut, kopplat till era fantastiska idéer.

Historiskt sett har kväkarna rötter hos anabaptisterna och deras pacifism. Ickevåld var en viktig del av kväkarnas traditionella levnadssätt. Jag tror att den mesta litteratur som beskriver kväkarna också beskriver deras fredsbudskap, så jag kan inte ge något särskilt förslag. Ej heller vet jag något särskilt kväkarverk om Fredrika Bremer. Ur kväkarhistoriskt perspektiv får nog sägas att hon inte ens är en fotnot.

— Wilhelm Dahllöf

 

Är kväkarna en öppen rörelse? Redovisas t. ex. alla beslut som fattas av ledningen öppet för alla medlemmar?
Kan man bli utesluten ur rörelsen, d.v.s. förlora sitt medlemskap? Förekommer det andra sanktioner mot medlem om denne inte sköter sig ur rörelsens synvinkel?

Alla viktigare beslut tas av möten dit alla medlemmar har tillträde. Andra beslut av icke principiell natur fattas av ett arbetsutskott vars protokoll sänds ut till alla medlemmar.
Ja, man kan bli utesluten, fast då ska man bete sig riktigt olämpligt. Det har mig veterligen inte hänt de senaste 70 åren i Sverige. Däremot hände det några gånger i Norge på 1800-talet. En gång under de senaste 10 åren har jag sett disciplinåtgärder i form av att en medlem skildes från sina förtroendeuppdrag. Beslutet om detta togs av ett möte dit samtliga medlemmar har tillträde.

— Wilhelm Dahllöf

 

Hur finansieras kväkarrörelsen? Lever den på arv (testamenten)? Kostar det pengar att vara medlem?

Vännernas samfund i Sverige lever till största delen på ansamlat kapital. Det är huvudsakligen testamenterade pengar. Det anses också gott och rimligt att ge åtminstone runt 200 kr om året för att täcka kostnader för medlemsutskick etc.

— Wilhelm Dahllöf

 

Får man fildela och ladda ner musik och filmer från nätet som kväkare?

Det handlar om ditt eget samvete.

— Wilhelm Dahllöf

 

Kan jag vara kväkare utan att tro att Jesus existerat? Kan jag gå på andakter utan att tro på något i Bibeln? Kan jag gå på möten bara för att jag känner att det finns någonting där, inuti mig själv, som har svaren för mig? Räcker det?

Du är välkommen till andakt. Att du vill komma ”bara för att jag känner att det finns någonting där, inuti mig själv, som har svaren för mig” tyder på att du nog skulle känna dig hemma i kväkarandakten. Det är dock viktigt att komma ihåg en mycket viktig erfarenhet som kväkarna har: det är i gruppens gemensamma stilla andakt som det där ”någonting” som vi upplever inuti oss själva blir djupare, starkare. Vi är visserligen individer i andakten, men vi är också delar av en gemensam gudstjänst.

Kväkarna har mycket olika förhållanden till Bibeln. Självklart är du välkommen att delta i andakten, oavsett ditt förhållande till den. Likaså är du välkommen till andakten utan att tro att Jesus existerat. Det är dock viktigt att komma ihåg, att kväkarrörelsen har sin rot i den kristna traditionen och i den modell som Jesus utgör. Det betyder däremot inte att Vännerna inte har olika uppfattningar, erfarenheter, religiöst språk. Personligen menar jag att även om Jesus aldrig funnits är bilden av honom, hans relation till Gud och medmänniskor oerhört inspirerande och livgivande, förvandlande och radikal. Hellre än spekulera i vad som verkligen hänt, vill jag personligen hitta ett sätt att betrakta berättelsen om Jesus som sann utan att för den delen vara bokstavstroende — för det är inte jag, och inte särskilt många andra kväkare heller för den delen. Medlemskap i Vännernas samfund har inte så mycket att göra med vad man ”tror på” som vad man har ”erfarenhet av” och längtan efter att dela sitt sökande och finnande på kväkarvis tillsammans med Vännerna.

— Julia Ryberg

 

Kan man kalla sig kväkare om man anser att ”tystnad med Gud” / andakt kan vara viktigare i enskildhet än tillsammans med andra?

Det finns olika sätt att ”umgås” med Gud. Den enskilda andakten är väsentlig, liksom den gemensamma. Det finns dock något grundläggande ”gemensamt” i kväkarnas tro och livsåskådning. Vi söker oss till varandra därför att vår gudserfarenhet förstärks, prövas och utvecklas tillsammans med Vänner.

— Julia Ryberg

 

Varför är det viktigt att lära känna andra medlemmar, närvara vid andakter etc. innan man blir medlem, formellt, själv?

Eftersom erfarenhet är så grundläggande — och likaså det gemensamma andaktslivet — är det av stor vikt att lära känna samfundets liv, medlemmar, andakten genom förstahandserfarenhet och inte genom att läsa sig till det. Det är naturligtvis viktigt att läsa och bli bekant med samfundets historia, traditionen o.s.v., men det är bara genom att ta del i andakten, gemenskapen och det gemensamma arbetet som man vet att man är ”hemma”. Detta kan vara svårt när man bor långt bort ifrån ett andaktsmöte, men någon erfarenhet förväntas av den som blir medlem.

— Julia Ryberg

 

Vad innebär det att ”alla är präster” inom kväkarna?

Vi menar helt enkelt att ingen människa står över den andra. Vi har ansvar för varandra. Vi stöttar varandra och vägleder varandra, delar med oss av vår gudserfarenhet, har ansvar att konfrontera varandra i kärlek och uppmuntra varandra. Ingen har tolkningsföreträde. Alla är vi lärjungar.

— Julia Ryberg

 

Vilka dogmer finns inom kväkarrörelsen?

Ja, vad menar man med ”dogm”? Jag skulle hellre tala om kväkarnas erfarenhet, som får genklang i traditionen och som ständigt söker nytt ljus i varje sammanhang. Vi talar inte om ”tro” som ”försanthållande”, utan snarare just som erfarenhet. Vår erfarenhet — den enskilda kväkarens och gruppens — är att det finns något av Gud i varje människa, att det går för människan att erfara Guds ständiga närvaro, att denna närvaro vägleder, inspirerar, förvandlar, ger oss kraft att leva våra liv i bättre samklang med Guds tanke. Vi har olika sätt att uttrycka detta.

— Julia Ryberg

  

Hur får människan del av ”den helige ande”?

Denna fråga som den är ställd är ett gammalt teologiskt spörsmål av en sort som kväkare numera inte brukar fördjupa sig i. Under förföljelserna på 1600-talet tvingades kväkarna i alla fall använda sig av detta språk och sätt att resonera, för att förklara och försvara sin tro. Det finns en bok som heter ”Theologiæ Vere Christianæ Apologia”, på engelska kallad ”Barclay’s Apology” från 1676. Där står i sjunde kapitlet att den helige ande utgår från Gud och kommer oss till del genom Kristus. Eftersom Kristus är en inre realitet för kväkarna måste det rimligen betyda att vi ska söka inåt för att få ta del av den helige ande.

Som sagt är detta logiska och lärda sätt att tala om Gud rätt främmande för kväkare idag. Gud är inte en fisk att dissekera.

— Wilhelm Dahllöf

 

Det här om evigt liv har alltid fascinerat mig. Hur kan man få evigt liv? Jag menar, evigt liv måste ju vara något man redan har. Annars är det ju inte evigt, eller hur? Det är ju klart att om man ser på tiden som något linjärt, snarare än cirkulärt så stämmer ju påståendet. Men både Einstein och de österländska lärorna sedan 3000 år tillbaka har ju påvisat att tiden inte alls är linjär, utan just precis cirkulär.

Jag har svårt att svara på frågan. Som en kommentar kan jag säga att det är en vacker idé att man upptäcker evigt liv snarare än får det av en yttre kraft eller erövrar det.

— Wilhelm Dahllöf

 

Ni betonar att ett äktenskap är ett förbund mellan två människor, samtidigt som ni verkar ha en tolerant inställning till hur folk väljer att leva. Jag undrar därför hur ni ser på polyamori (fler än två personer älskar varandra)?

Kväkarna (åtminstone de liberala sådana, vilket gäller i större delen av Europa) har inga officiella synpunkter på hur människor väljer att leva sina liv. Dock betonar vi respekt och ärlighet samt att den inre gudserfarenheten ges uttryck i våra liv.

Jag har aldrig hört talas om något kväkarmöte som har funderat över att fira en polyamorös konstellation med en traditionell andakt för vigsel. Det skulle nog vara en utmanande tanke för de flesta Vänner.

— Julia Ryberg

 

Skulle ni säga att kväkarnas praktik är en mystik tradition? Det blir det intryck jag får när jag läser att man betonar den egna gudserfarenheten medan färdiga trossatser inte är lika viktiga. Stämmer det?

Jag skulle vilja beskriva kväkarna som praktiska mystiker. Det stämmer att färdiga trossatser inte är lika viktiga som den egna — och gemensamma! — gudserfarenheten. Vi hoppas att tron — gudserfarenheten — tar sig uttryck i vår livsgärning.

— Julia Ryberg

 

Hei! Jeg prøver å undersøker litt rundt bestefaren min. Jeg vet han var medlem av et religiøst samfunn, men ikke gikk i kirken. Min far sier det var noe de aldri snakket om, så han vet ikke, men når jeg kikker i den gamle bibelen til min bestefar ser jeg understrekninger og kommentarer. Nå lurer jeg på om han kanskje var kveker? Det skal ha vært en person som kom fra Sverige og til Mysen, enslags emissær, mener faren min. Hans navn var doktor Lee. Han prøvde å sette noe i gang, men det gikk visst litt i oppløsning. Det fantes fire bøker av Lee i hylla, den ene om legevitenskap. Desverre er de borte nå. Har dere hørt om doktor Lee, han var svensk visstnok. Håper på svar!

Jag tror inte att doktor Lee var kväkare. Namnet finns inte med i någon förteckning över nuvarande eller tidigare medlemmar i Sverige. Det är osannolikt också därför att det var Norge som var centrum för kväkardomen i Norden. Svenska kväkare trakasserades så hårt att rörelsen inte lyckades får en ordentlig organisation förrän en bit in på 1900-talet. Att svenska kväkare skulle ha skickat någon doktor Lee verkar inte troligt. Dessutom var det mycket länge sedan, om någonsin, som nordiska kväkare aktivt missionerade.

— Wilhelm Dahllöf

 

Hur förhåller ni er till ”En kurs i mirakler” (”A Course In Miracles”)? Jag tycker det verkar som om det är samma grundtankar som förmedlas där som dem kväkarna står för. 

Vi har inget gemensamt förhållningssätt till ”En kurs i mirakler”. Säkerligen har enskilda kväkare tagit del av den och hittat grundtankar som står i samklang med kväkarnas i allmänhet.

— Julia Ryberg

 

Varför duger det inte med en vanlig kyrka?

Jag undrar vad som egentligen är en vanlig kyrka, men antar att du menar Svenska kyrkan. I Sverige är det inte ovanligt att kväkare samtidigt är medlemmar i Svenska kyrkan, eller något annat samfund, eftersom de känner att olikheterna kompletterar varandra. De som enbart är medlemmar i Vännernas samfund (kväkarna) känner sig nog helt enkelt mer hemma hos kväkarna än i andra samfund och kyrkor. Varför man känner sig hemma just hos kväkarna är självklart väldigt individuellt, men det kan till exempel röra sig om att man uppskattar frånvaron av hierarkier och dogmer eller att man tilltalas av tystnaden och de många olika uppfattningar i trosfrågor som ryms hos kväkarna.

— Sebastian Lönnlöv

 

Hej, jag undrar om kväkare har något slags helgon eller förebild?

Vi har inget gemensamt helgon. Det finns många kväkare som är förebilder på olika sätt, och vi lär oss gärna av varandras liv. Däremot lyfter vi inte upp någon mer än någon annan. Gud är verksam i oss alla.

— Julia Ryberg

 

Kan man vara medlem om man inte tror på Gud?

Det är nog svårt att vara kväkare om man inte har erfarenhet av, eller åtminstone längtan efter, något som är större än oss, verksam i och bland oss, som vill föra oss närmare kärleken, ljuset, sanningen. Många människor har däremot svårt med orden ”tro”, ”Gud” osv. Och kväkarna talar nog hellre om att ”ha erfarenhet av” än att ”tro på”.

— Julia Ryberg

 

Vad gör kväkare för andra människor?

Kväkarna har hjälp-till-självhjälpsprojekt världen över. Vi värnar om varje människas integritet och värde. Vi vill vara verksamma där det finns konflikter och orättvisor av alla de slag — i vår nära omgivning likaväl som i sammanhang långt borta. Att kunna se, och svara an på, det av Gud i varje människa — inklusive oss själva! — är en livslång process.

— Julia Ryberg

 

Vad tror ni på och vad vill ni med er tro?

Som kväkare tror jag att det finns något av Gud i varje människa; att det går att uppleva Gud här och nu och bli inspirerad, undervisad och vägledd av Gud, att det är min uppgift att besvara Guds kärlek med att verka för fred, rättvisa, gemenskap, sanning och enkelhet i mitt eget liv och i min omgivning. Det är en spännande och livslång uppgift som jag gör bäst i gemenskap med andra människor.

— Julia Ryberg

 

Vad tror ni kväkare om hur jorden uppstod? Big Bang, Gud etc. Vad tror ni om domedagen och jordens undergång?

Vi har ingen gemensam uppfattning om dessa frågor. Olika kväkare har olika uppfattningar. Det som nog är gemensamt för oss är att vi är inriktade snarare på här-och-nu än på det som var och det som kommer, i synnerhet vad gäller jordens uppkomst och eventuella undergång. Det flesta av oss menar att religion och vetenskap trivs bra ihop, samt att det inte finns olika ”ställen” där folk hamnar efter döden beroende på hur de levt sina liv.

— Julia Ryberg

 

Det är en sak jag har undrat när det gäller kväkarnas syn på våld och brutalitet. Får en kväkare försvara sig med lite mer hårda metoder än ord om det verkligen är ett nödfall? Till exempel om någon galning som har en otäckt stor lust att döda just har fått syn på kväkaren? Eller får en kväkare ingripa med hårdare metoder om någon annan människa har hamnat i livsfara? Jag menar inte att kväkaren ska döda någon men kanske knocka/bedöva/fälla brottslingen/galningen och ringa polisen?

Det är upp till var och en att hantera sådana situationer som du beskriver. Det finns inga ”regler” hos kväkarna om vad man får och inte får. Vi tror att det går att lösa konflikter utan våld, men varje individ måste agera utifrån sin egen övertygelse och situation. Var går gränsen mellan att försvara sig själv och att skada en annan människa? Svårt att avgöra. Även för kväkarna!

— Julia Ryberg

 

I USA finns något som kallas ”clerk” och är något slags sekreterare vid möten. Vad kallar ni dem i Sverige?

De kallas ”ombud” på svenska. Ibland ”skrivare” efter norskans ”skriver” (Norge är det gamla kväkarlandet i Norden).

— Wilhelm Dahllöf

 

Coolt förhållningssätt till livet! Måste man tro på Gud för att vara kväkare?

Får man tvivla på att Jesus överhuvudtaget gjort något storslaget för att var kväkare? Jag menar visst kan Jesus har gjort mirakel, och varit trovärdig i sitt evangelium, men kanske hittade han på för att få uppmärksamhet och känna sig lite märkvärdig, vilket han ju (om han fanns) lyckades ganska bra med.

Att ”tro på Gud” i bemärkelse hålla-något-för-sant-fast-jag-vet-inte-riktigt-om-det-är-så är inte riktigt hur vi förhåller oss. Vi talar snarare om vår erfarenet av något större än oss själva. Många använder ordet Gud. Andra talar om Ljuset, Kärleken, Källan, Anden. Eller så använder man flera ord för att beskriva det som inte går att beskriva! Det är kanske lite svårt att vara kväkare om man inte har någon erfarenhet av Detta Vad Det Nu Är Som Är Större Än Oss! Men vi har olika erfarenheter, beskriver dessa på olika sätt. Det är okej och är faktiskt något av det fina med att vara kväkare! Alla tar vi det här på största allvar, men vi vill inte begränsa oss till särskilda trossatser och spekulationer.

Kväkarna förhåller sig olika till Jesus. Vi har inga krav på hur kväkare ska uppfatta honom. Fanns han? Hur var han? Hur mycket av det som står om honom i Bibeln är faktiskt sant? Var han gudomlig? Vi kan inte få svar på dessa frågor. Däremot kan vi följa hans modell, där rättvisa, kärlek, mod och ärlighet är viktiga ingredienser. För en del kväkare är Jesus en central figur. För andra är han det inte. Däremot finns nog ingen kväkare som tar avstånd ifrån hans budskap och mönster.

— Julia Ryberg 

 

Jag ska göra ett skolarbete om kväkarna. Min fråga är: Hur utvecklades religionen genom historien och hur kommer  det sig att den är så liten i Sverige? Tack från en potentiell framtida kväkare.

Kväkarrörelsen uppstod i England och spred sig till många länder, först till Amerikas kolonier — mycket på grund av förföljelse i England. Vi har ju mer än 350 år av historia, så det är svårt att redogöra i ett kort brev så här. Vi är en liten rörelse i världen överhuvudtaget, därför att vi inte missionerar som andra religiösa grupper ofta gör. Och vi är en liten grupp i Sverige, men vi märker att fler och fler hittar till oss och så småningom vill söka medlemskap. Vi är kanske inte så oroliga om vi förblir en liten grupp. Det viktigaste är inte storleken, utan det vi kan uträtta i våra egna liv och som grupp.

Jag hoppas det går bra med ditt skolarbete! Välkommen åter om du har flera frågor.

— Julia Ryberg

 

Varför bör man vara kväkare och hur anser kväkarna att livet är?

Vi anser inte att alla människor bör eller behöver vara kväkare. Däremot tror vi att vårt sätt att förhålla oss till Gud, varandra och världen kan vara ett bra sätt för många människor — men många vet inte ens att vi finns! Livet är en gåva, en möjlighet, en utmaning. Vi får ett erbjudande om att, med Guds ljus, lära känna oss själva, varandra och skapelsen — och vara med att hjälpa Gud i att göra världen till en bättre plats! Vi har stor potential att bli medvetna, mogna, ärliga, kärleksfulla människor, bara vi vill gå den vägen. Andakten hjälper oss att stilla oss och lyssna inåt till Guds röst, se var vi behöver ändra på våra uppfattningar och handlingar, få krafter att förändras och växa. Vi hoppas kunna hjälpa varandra förstå vad våra liv går ut på och hur vi ska leva.

— Julia Ryberg

 

Vad har ni för relation till andra samfund?

Vi respekterar de flesta andra samfund. I Sverige har vi haft en nära kontakt med Svenska kyrkan, det har varit vanligt att man har dubbelt medlemskap.

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag undrar hur ni ser på ett aktivt musikutövande (fritidsmusiker/yrkesmusiker), även konst- och kulturutövare/konstnär överhuvudtaget, är det förenligt med kväkartron?

Tack för din fråga. Svaret är ett stort och rungande JA! till musik och konst. Det var inte så tidigare i vår kväkarhistoria, då det liksom i många andra religiösa sammanhang ansågs ta bort uppmärksamhet från det andliga livet.

— Julia Ryberg

 

Hur fungerar det med små barn om ni har tysta andakter? Är barnen till kväkare inte välkomna och vad gör man ifall de följer med till den stilla andakten och stör? Om man är ensam förälder kan det vara svårt att hitta något sätt att komma utan barn.

Det är svårt för småbarn att sitta en hel timme på kväkarandakt. Därför brukar det vara så, i möten som har många barn, att barnen är med kanske en kvart i början eller i slutet av andakten och att de har ordnade aktiviter under resten av tiden. På detta sätt kan barn växa in i den stilla andakten. Det är härligt med ljud från barn — det är en avvägningssak när ljuden blir störande!

I små möten med bara något barn är det svårt. Så har det ofta varit i Sverige. Ibland har föräldrarna gått ut med barnet/barnen efter en stund. Ibland är det någon annan medlem som umgås med barn under andakten så att föräldrarna kan delta fullt ut.

I Stockholm har vi med framgång provat andakt för alla åldrar några gånger varje termin. Då är det en andakt för alla på de minstas villkor. Det kan vara sång, målning, pussel och pyssel, lera i stillhet för dem som så önskar. Det har varit fina stunder med lagom mycket rörelse och ljud!

Det är samfundets önskan att alla ska känna sig välkomna. Är du intresserad av att vara med och har småbarn, skriv och berätta! Vi kan säkert hitta en lösning.

— Julia Ryberg

 

Har själv hela livet varit dragen till den österländska synen på Gud. Faktum är att er syn på den icke-dömande Guden, en Gud som finns inom oss alla, i mångt och mycket  liknar den österländska synen. Tesen att vägen till Gud inte enbart går genom Jesus är också intressant, likaså att Gud är både en personlig och en kollektiv process.

Sedan undrar jag över namnet kväkare som tydligen kommer av skälva/darra. Kan detta ha någon parallell med det man inom den vediska traditionen kallar för ”kundalini”? När kundalini (andlig energi) rör på sig i kroppens energikanaler, kan kroppen skälva/darra. Har ni även någon parallell till det österländska begreppet för upplysning (”God realization”, ”Unity”)?

Tack för ditt brev med intressanta iakttagelser. Visst, det finns kopplingar mellan kväkarnas och den österländska synen på/erfarenhet av Gud. Det finns kopplingar mellan mystikens olika rörelser i världen, och erfarenheten av Enhet/Gud/Ljuset/Kristus/Sanning kan ha många ansikten och ges många namn. Det kan mycket väl hända att det de tidiga kväkarna erfor, och som orsakade det tillstånd som gav upphov till skällsbenämningen ”Quakers”, var något liknande det du nämner inom den vediska traditionen.

— Julia Ryberg

 

Kan man få del av er gemenskap även om man inte bor där ni har andakter? Min stad finns inte med på listan och det är för långt till någon av de städerna för att jag ska kunna besöka er men jag känner mig väldigt lockad av Vännerna.

Hör gärna av dig via vår kontaktsida; kanske finns någon Vän i närheten av dig. Generellt sett gäller att man som Vän ute i landet själv måste ta ansvar för att ta sig till andakter och retreater.

— Wilhelm Dahllöf

 

Kan man vara kväkare om man tror att varje människa har sitt eget val efter döden, alltså att få återfödas som något eller leva ett liv i himlen?

Ja. Men du kan inte som medlem i samfundet säga att det är vad samfundet tror. Såvitt jag vet skulle du vara ensam om din uppfattning i denna fråga, i vart fall i Sverige.

— Wilhelm Dahllöf

 

Är det möjligt att bo och verka med kväkare i USA? Finns det någon motsvarighet till kibbutzverksamhet i Israel?

Vad jag vet finns det inget organiserat som liknar kibbutz-verksamhet. Däremot finns det säkert s.k. ”intentional communities” och gårdar som drivs av kväkarna. Det finns även kväkarinternatskolor där man kanske kan vistas en tid och erbjuda tjänster mot mat och husrum. Du kan nog hitta en del på nätet. Titta på www.quaker.org.

— Julia Ryberg

 

Jag skulle bara vilja tacka för att det finns en sådan vacker gemenskap som ni. Jag läser till präst i Svenska kyrkan och tycker fortfarande att väldigt mycket inom kristendomen handlar om gamla stela dogmer och inte den levande guden. Tack för att ni visar vägen till det jag ser som sann kristendom.

Vi får tacka för de vänliga orden.

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag bara undrar om ni har några riter och firar kristna högtider så som advent, jul, påsk o.s.v.? Jag undrar även om ni har några heliga platser? Tack på förhand.

Det beror på vad man menar med riter. Vi firar inte nattvard eller dop. Däremot finns det några gammalmodiga saker i samfundet som kanske kan ses som riter. Vid beslutsmöten exempelvis, så efterfrågas och nedtecknas hälsningar. Vi firar inga speciella högtider och har inga heliga platser. Himmelriket är ju inuti, som Jesus säger.

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag gör ett skolarbete om er och har några frågor som jag hoppas ni kan besvara. Tack på förhand.
1. Hur ser ni på övriga samhället och hur ser de på er?
2. Har ni några konflikter med övriga samhället och hur kan de lösas i så fall?
3. Hur frälses man inom kväkartron, vad är målet med religionen?
4. Har ni några speciella levnadsvillkor, några regler som ska följas? Hur ser ni på familjen?
5. Vad tror ni om livet efter detta?
6. Har ni några heliga skrifter och i så fall vilka? Hur kan jag få tag på dem?

1. Vi är en del av samhället och inom vårt samfund finns alla möjliga olika åsikter representerade. Man kan nog inte säga att man bara för att man är kväkare följer en viss syn på samhället. En typisk svensk har nog inte hört talas om kväkarna. Om en medelsvensson har någon speciell syn på oss, handlar det ofta om väldigt höga tankar, vilket kan vara rätt besvärande. Vi är bara vanliga människor.
2. Historiskt sett har kväkarna haft konflikter med övriga samhället. Det handlade om att kväkare var motståndare till slaveriet, vägrade ta av hatten för överhögheten, vägrade använda våld mot andra människor. I Sverige har vi gömt flyktingar.
3. Det finns inom samfundet flera olika synsätt. De flesta av oss använder inte ord som synd och frälsning. Vi söker Guds vilja och mening i våra liv. Andakten, vår tradition och gemenskap hjälper oss.
4. Vi har numera inga särskilda regler som skiljer oss från resten av samhället. Vad gäller familjefrågor så är vi liberala.
5. Besvaras nedan.
6. Vi läser Bibeln, men inte på ett fundamentalistiskt sätt.

— Wilhelm Dahllöf

 

Menar ni att ni inte utför dop? Är det OK både att vara döpt och att inte vara döpt, anser ni?

Ja.

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag undrar vad ni har för ritualer? T. ex. dop, konfirmation, bröllop.

Vi har i princip inga ritualer. Dop och nattvard vill vi hellre se som inre verkligheter som inte behöver någon yttre gestaltning. Vi döper alltså inte och firar inte nattvard. Kväkarbröllop är en stilla andakt där paret avger sina löften inför Gud och de samlade Vännerna. Vi har ingen pastor som viger. När en kväkare dör har vi en enkel andaktsstund för att minnas den avlidne under tystnad, ord och musik. Kistan är sällan med. Man kan betrakta vårt tända ljus under andakten som en ritual och symbol, om man vill, för Guds närvaro. Vi är mera fokuserade kring den inre upplevelsen av Gud som sedan gestaltas i vårt liv med varandra och i världen.

— Julia Ryberg

 

Jag undrar vad ni har för syn på livet och döden. Tack på förhand!

Kväkarna är optimister utan att blunda för det som finns av elände och ondska i vår värld. Vi tror att det finns något av Gud i varje människa och att det går att hitta fredliga lösningar på konflikter bara man söker dessa och har fantasi. Vi har inte erfarenhet av en vred och dömande Gud, utan kärlek och ljus är det som Gud ger oss och vill visa oss. Vi är mycket mera inriktade på detta liv än på det som händer efter döden. Det är nog svårt att finna kväkare som tror på ”himlen” och ”helvetet” i traditionell bemärkelse. Många kväkare menar att livet är helt enkelt slut i och med döden — det finns ingen existens därefter. Andra tror att det finns en existens efter döden, men den fungerar inte som straff eller belöning på det man har gjort under livet. Vi är fria att tro som vi vill om livet efter döden, men hur vi lever nu är viktigare.

— Julia Ryberg

 

Hur är samfundet organiserat? Vilka bestämmer?

Vi samlas till årsmöte och andra större beslutsmöten för att fatta de beslut som rör samfundslivet. Vi röstar inte utan söker oss fram till ”mötets mening” — enighet i det vi genom tystnad, samtal och bön tror är Guds tanke för beslutet. Vi har kommittéer som fattar beslut i ärenden som rör deras verksamhetsområden, alltså beslut som inte kräver hela samfundets omsorg. Vi har ingen ledare och ingen hierarki.

— Julia Ryberg

 

Jag tränar aikido och min syn på pacifism är i enlighet med den filosofi som aikidon bygger på. Principen för självförsvarsmetoden aikido är att ”om det i en strid finns en vinnare så finns i själva verket två förlorare”. Hela idén med aikido är att kunna försvara sig utan att vare sig den som attackerar eller den som attackeras blir skadad. I mina ögon ett fredligt sätt att försvara sig på när ord inte längre räcker till.

Min fråga är nu, är denna syn på pacifism förenlig med Vännernas syn på pacifism?

Hej! Tack för din fråga. Intressant nog läste jag igår en artikel i den amerikanska kväkartidningen ”Friends Journal” just om aikido och Vännerna! Om du vill att jag ska skicka artikeln till dig (det blir per snigelpost), skicka mig då din postadress (via kontaktsidan). Jag tror att du kan ha behållning av artikeln och att den kan fungera som svar på din fråga!

— Julia Ryberg

 

Gör ni vipassana och zazen?

Det är vanligt att enskilda kväkare utövar meditation i olika former, men jag känner inte till någon som utövar vipassana. Zen-meditation känner jag flera kväkare som håller på med.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad anser ni om andra samfund? Finns det några likheter eller stora olikheter mellan er? Finns det något samfund som ni känner att ni har nästan samma tro som? Om man jämför till exempel mormonerna med er, finns där några likheter och stora olikheter?

Kväkarna har en lång tradition av att respektera andra kyrkor. Ett uttryck för detta var kväkarkolonin Pennsylvania, där alla andra tilläts utöva sin tro på samma villkor; detta var redan på 1600-talet. Vi har ett särskilt förhållande till mennoniterna, ett annat gammalt samfund som är pacifistiskt. Vi har inte mycket gemensamt med mormonerna, förutom att vi liksom de läser Bibeln.

— Wilhelm Dahllöf

 

Hur ser ni på samhället idag?

Jag tror inte att det inom samfundet finns någon gemensam syn på samhället.

— Wilhelm Dahllöf

 

Hur finanserar ni ert samfund?

Vårt samfund har en del copyright, exempelvis texträttigheterna till ”Det strålar en stjärna”. Vi har också en hel del kapitaltillgångar som kommer från arv. Till ganska liten del finanisieras samfundet av pengar som medlemmarna skänker.

— Wilhelm Dahllöf

 

Tror ni på treenigheten?

En del kväkare har en klassisk syn på treenigheten, andra inte.

–Wilhelm Dahllöf

 

Vad vill samfundet? Varför finns det i Sverige?

Vi träffas i stilla andakt och arbete för att dela med oss av, samt med varandra fördjupa, vår gemensamma erfarenhet av Gud. Vi vill genom vår existens och verksamhet sprida det glada budskapet om Guds kärleks förvandlingskraft och på olika sätt verka för fred och rättvisa i världen.

— Julia Ryberg

 

Hur ser er symbol ut?

Vi har ingen symbol.

— Wilhelm Dahllöf

 

Är ni en sekt?

Nej, men på 1800-talet hade kväkarna sekteristiska drag.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad har ni för tro vad det gäller nattvarden? Firar ni nattvard inom samfundet?

Nej, vi anser att yttre tecken och riter är obehövliga.

— Wilhelm Dahllöf

 

Får kväkare vara bögar eller lesbiska?

Ja, men bara en sak i taget! Skämt åsido så gör vi ingen skillnad mellan gay och straight. Äktenskapet hos oss är till exempel öppet för par av samma kön.

— Wilhelm Dahllöf

 

Har kväkarna några kyrkor? Eller var samlas alla kväkare?

Vi har ett möteshus i Stockholm, en retreatgård i Uppland och sedan håller vi andakt i några andra lokaler runt om i Sverige. Vi ser inte våra lokaler som heliga eller annorlunda på något sätt. Däremot är det bra om rummet där andakten hålls är ganska enkelt och inte så utsmyckat.

— Wilhelm Dahllöf

 

Är samfundet öppet eller slutet? Får vem som helst gå med i kväkarna?

Jag skulle besvara din fråga med att samfundet är öppet i den bemärkelsen att alla är välkomna att delta i andakterna, som är offentliga gudstjänster. Icke-medlemmar kan också delta i många delar av samfundets liv. Dock måste man vara medlem för att sitta i kommittéer med ledningsfunktioner och för att delta i samfundets beslutsmöten.

Det finns människor som ganska snart känner att de ”hör till” och vill söka medlemskap. I andra fall kan det dröja åratal innan någon söker medlemskap. I princip anser vi att det är bättre att skynda långsamt, så att vi hunnit bli ordentligt bekanta med varandra i samfundets andakts- och arbetsliv.

— Julia Ryberg

 

Ni verkar ha sunda uppfattningar enl. min mening, och många människor verkar ha denna typ av tro. Men varför är ni så få medlemmar i Sverige?

Vi är få medlemmar av olika skäl. Ett är att vi tidigare inte varit så aktiva med att meddela att vi faktiskt finns och kan vara ett vettigt alternativ för många människor. Vi försöker att bättra oss genom annonsering, hemsida o.s.v.

Ett annat skäl är att det kan vara krävande — men ack så givande! — att vara medlem. Vi erbjuder inga färdiga svar, inga gurus, inga jippon. Andakten, i all sin enkelhet, kan vara utmanande: man möter ju sig själv i all sin härlighet och bedrövelse. Guds strålkastarljus är på oss var och en — kärleksfullt och utmanande — i stället för på ett band på scenen eller en präst i predikstolen. Att vara kväkare är att tacka JA till en process, individuellt och i grupp.

— Julia Ryberg

 

Hur kan ni säga att ni är kristna när ni inte tar Bibeln på allvar eller tror att Jesus är enda vägen? Det liknar mer gnosticism eller new age. Var är er fruktan för Gud?

Kväkarna har utan tvekan sin förankring i den kristna traditionen. För många kväkare är Jesus mycket viktig, och många kan sin Bibel och använder den som inspiration. Däremot har kväkarna aldrig varit särskilt intresserade av att spekulera kring teorier om Jesus. Det har varit viktigare att följa hans modell och uppleva hans fortsatta liv i våra liv.

Kväkarna tolkar inte Bibeln bokstavligt utan menar att det handlar om tolkning och kritisk läsning. Guds ord är skrivet i våra hjärtan först och främst. Bibeln kan användas som bekräftelse och inspiration.

Det är inte brukligt för kväkare att mena att Jesus är den enda vägen till Gud. Vi tror att det finns många vägar.

Andra kväkare, utan att förneka Jesus, känner att de inte vill kalla sig kristna — ofta beror det på att de upplever att den kristna kyrkan genom tiderna  har avvikit så pass mycket från det ursprungliga budskapet att de har svårt att identifiera sig med den.

Det finns alltså en stor spridning i vårt samfund vad gäller förhållandet till Jesus, Bibeln och den kristna traditionen. Man kanske kan säga att kväkarna representerar en alternativ kristen syn.

Vi förhåller oss till en kärleksfull, förvandlande Gud. Vårt förhållande till Gud är snarare ömsesidig kärlek och vördnad än fruktan.

— Julia Ryberg

 

Pacifismen är ju en central del av kväkarrörelsen. Man ställer inte upp några dogmer, men just denna aspekt tycks vara något bärande för kväkarna. I och med Irakkriget har frågan blivit mycket aktuell. Det tycks som om de flesta kväkare (i alla fall i USA) har en tydlig vänsterprägel. Min fråga är: finns det konservativa/republikanska kväkare (i USA)? Och är dessa då motståndare till pacifism? Går det överhuvudtaget att vara kväkare och icke-pacifist?

Det finns konservativa republikanska kväkare inom den s.k. pastorala grenen som har amerikanska flaggan i sitt andaktsrum. Detta kan betyda olika saker — man kan vara patriotisk och älska sitt land även om man sörjer hur landet har agerat. Det finns pastorala möten som är delade i frågan om Irakkriget och om pacifism. Det är förmodligen svårt att finna en liberal, oprogrammerad Vän som aktivt tar avstånd från fredsbudskapet. Däremot finns det säkert — som i många frågor inom vårt samfund — ett spektrum vad gäller uppfattning om pacifism, som kan sägas också är en fråga om definition. Det samtalas och skrivs om livligt. Det går att vara kväkare utan att vara helt klar över sitt förhållande till pacifism. Däremot är det svårt att vara kväkare om man anser att våld är en bra metod att lösa konflikter!

— Julia Ryberg

 

Jag har egentligen ingen fråga utan vill bara säga att det är kul att äntligen finna ett samfund eller kyrka som har samma syn på tro som jag själv har. Tyvärr bor jag just nu i norra Sverige och för långt bort för att besöka något andaktsmöte.

Det kan vara så att det finns enskilda Vänner som bor inte så långt ifrån dig, även om de inte orkar hålla ett regelbundet andaktsmöte.

— Wilhelm Dahllöf

 

Bör alla par gifta sig?

För kväkarna är det innehållet och kvalitén i en relationen, snarare än dess form, som är det viktigaste. Ömsesidig respekt och trofasthet är viktigare än civilstånd. Vi menar inte att det är omoraliskt att leva samman utan att vara gifta. Vigsel är däremot en fin bekräftelse, inför Gud och församlingen, av ett förbund mellan två människor. Kväkare menar att yttre ceremonier och ritualer skall vara ett tecken på ett inre tillstånd. Annars blir de endast tomma former. Detta gäller även vigsel.

— Julia Ryberg

 

Vad vill ni själva utmärka inom samfundet?

För mig är kväkardomen inte intressant på grund av något enskilt drag som t.ex. den jämlika organisationen eller den stilla andakten. Alltihop sammantaget bildar något som jag känner mig hemma i.

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag ska skriva ett skolarbete om Vännernas samfund och jag undrar hur mycket ni syns i media och hur den allmänna uppfattningen är, bland ”vanligt” folk? Tack så mycket!

Senast vi syntes i svenska media var nog när kväkaren Jean Zaru fick Kristna Fredsrörelsens ickevåldspris 2005. I USA syns kväkare ofta i samband med demonstrationer mot dödsstraffet och Irakkriget. Folk i allmänhet känner nog inte till oss. Ofta blandas vi ihop med Amish.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad är speciellt med kväkare?

Några utmärkande drag är: få dogmer, jämlikhet mellan könen, att alla är präster, en mycket avskalad andaktsform och pacifism.

— Wilhelm Dahllöf

 

Känner ni att ni har något behov av att lyssna på radio, läsa skönlitteratur, dansa?

Personligen läser jag mycket (senast Roy Jacobsens Frost), lyssnar ibland på radio (P1 och P2), dansar sällan (senast på Patricia i Stockholm). När man säger att kväkarna lever ett enkelt liv, så liknar det utsagan ”medelklassen förstår vikten av en god utbildning”. Det betyder inte att alla i medelklassen väljer att studera på universitet i flera år, men det är ändå ett utmärkande drag för medelklassen som helhet.

För övrigt tror jag att de saker du nämner: lyssna på radio, läsa skönlitteratur och dansa, är saker som kväkare gör oftare än medelsvensson. Det som man kanske gör mer sällan är saker som sminka sig, ha moderiktiga kläder etc. En del väljer att inte ha tv och mobiltelefon. Vegetarianism är vanligt hos oss.

— Wilhelm Dahllöf

 

Musik?

Fram till slutet av 1800-talet kunde man bli utesluten ur samfundet om man spelade piano eller framförde musik på något annat sätt. Numera är musik helt tillåtet och vid årsmöten och andra samlingar händer det ofta att vi sjunger tillsammans.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad är en kväkare?

Det var från början ett öknamn på en medlem av Vännernas samfund. Numera kallar också vi själva oss för kväkare.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad jag kan se bemödade sig Vänner förr i tiden om att leva ett enkelt liv utan världsliga nöjen. Bekanta till mig som var Vänner på femtiotalet lyssnade t.ex. inte på radio. Hur mycket av detta lever kvar bland Vänner i dag? Hur ser ni praktiskt på att leva ”ett enkelt liv”?

Vad gäller enkelhet är det nog ingen större skillnad på kväkarna på 50-talet och dagens Vänner. Fast din fråga ger det felaktiga intrycket att kväkarna missunnar sig livets goda och hopskrumpet vänder sig från ”världsliga nöjen”. Det handlar snarare om att välja att inte ständigt vara nåbar och stressbar (mobiltelefon!) eller att känna att man inte har behov av att sminka sig eller ha dyra kläder. Det finns heller inga tvingande normer i samfundet som outtalat förbjuder Vännerna att ha fina kläder. Vi har medlemmar som gläder oss andra med sin goda klädsmak.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad händer efter döden? Varför blir man sjuk? Är sjukdom ett straff? Finns paradiset?

En del kväkare tror inte på liv efter döden. En del tror på någon fortsättning, men det är nog svårt att finna kväkare som tror på kyrkans traditionella uppdelning mellan himmel för goda människor och helvete för onda människor. Jag skulle tro att de flesta som tror på något efter döden hoppas på ett kärleksfullt inneslutande i Gud.

Jag tror inte att kväkarna menar något speciellt med att man blir sjuk. Det finns bakterier och virus och tumörer, helt enkelt! Vi inser dock att det finns samband mellan en människas fysiska, sociala, ekonomiska, emotionella, psykiska och andliga liv. Fattigdom och förtryck är former av strukturellt våld som ger upphov till alla möjliga skadliga tillstånd hos människor. Vi betraktar inte sjukdom som straff.

Kväkarna menar att himmelriket är här och nu, men också på väg att bli till. (Vi vet att helvetet på jorden också finns!) Med andra ord: Gud är närvarande, men det finns hur mycket som helst kvar att göra innan världen ser ut som den borde! Paradiset glimmar till i andakten, när jag känner Guds närvaro alldeles nära. Det glimmar till i äkta, kärleksfulla möten med mina medmänniskor. Det glimmar till när fredliga lösningar kommer fram och vapen läggs ner.

— Julia Ryberg

 

Hur ställer sig kväkarna i abortfrågan? Är det skillnad på svenska och amerikanska kväkares syn?

Kväkarna har ingen gemensam syn. Jag skulle tro att de flesta anser att en abort är en tragedi — sedan är det många som menar att det kan vara ett nödvändigt beslut som kvinnan skall ha ansvar för. Andra menar att det är fel. Förmodligen finns de mest konservativa åsikterna bland en del Vänner i Amerika.

— Julia Ryberg

 

Vad tycker kväkarna om sex före äktenskapet? Har åsikterna om den frågan förändrats på senare tid?

Bland kväkare världen över finns det olika åsikter. Kväkarna i olika länder och kulturer är naturligtvis påverkade av den gängse synen på den plats och i den tid där de lever. I Europa är därför synen liberal. I andra delar av kväkarvärlden är det tvärtom. I Amerika vet jag att synen liberaliseras vartefter kulturen i allmänhet blir mer liberal. En grundläggande tanke hos alla är att respekt, ömhet och jämlikhet skall råda hos älskande par.

— Julia Ryberg

 

Jag gör en uppsats om kväkarna, jag undrar vad som skiljer de nya kväkarna från de äldre?

Jag skulle säga att en hel kultur skiljer dem. Att vara kväkare då och nu är säkert mycket olika. Det är också mycket annorlunda att vara med i en ny, snabbväxande rörelse som har mycket energi och är förföljd, jämfört med att vara med i dagens kväkarrörelse. Även om den har energi, är den knappast av samma karaktär som då. Det är dock mycket som är likt. Vi läser de gamla kväkarnas ord och känner igen oss i deras längtan, deras erfarenhet av andakt, deras upptäckt av Gud i vårt inre och i varandra.

— Julia Ryberg

 

Tror ert samfund att djuren också kommer till himlen?

Vi vet överhuvudtaget inte mycket om vad som händer efter döden, så frågor av den typen kan vi inte svara på.

— Wilhelm Dahllöf

 

Hur ställer sig kväkarna till sjukvård i största allmänhet? Jehovas vittnen t.ex. får inte ta emot blod.

I allmänhet använder kväkarna modern sjukvård. En del kväkare är intresserade av och använder alternativmedicin. Vi har inga förbud mot t.ex. att ta emot blod, donera organ o.s.v. Varje kväkare bestämmer själv om sådana saker.

— Julia Ryberg

 

Du säger att kväkarna inte kallar Bibeln för ”Guds ord”, men längre ner står det att namnet kommer från att man skakade inför ”Guds ord”. Har det skett en förändring i synen på detta?

De gamla kväkarna skakade av Guds närvaro. ”Guds ord” är Kristus (enligt Johannesevangeliets början). George Fox skrev följande i sin dagbok:

”Man frågade mig om Bibeln var Guds ord. Jag svarade att Gud är Ordet och att Bibeln är skrifter och att Ordet var till innan några skrifter fanns.”

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad har varumärket Quaker Oats med Vännernas samfund att göra?

År 1877 grundades Quaker Oates av Henry Seymor och William Heston. Ingen av dem var kväkare, utan sade att de valt namnet för att visa på ”god kvalitet och ärlighet”.

Vid den här tiden var kväkarna en egen avskild grupp med en historia av förföljelse, ungefär som judarna. I likhet med judarna hade man vant sig vid att vara utestängda från offentliga ämbeten och verkade i stället som kapitalister och affärsmän. Exempel på gamla kväkarföretag är Barclay’s Bank, Lloyd’s Bank och chokladtillverkaren Cadbury. Inget av dessa företag ägs längre av kväkare. Genom ett grundmurat rykte för hederlighet byggde man upp blomstande verksamheter. Kväkarna bidrog till att utveckla den moderna kapitalismen genom att införa fasta priser på varor och tjänster (tidigare hade man prutat och förhandlat vilket de gamla kväkarna tyckte var ogudaktigt).

— Wilhelm Dahllöf

 

Jag har hört att under en period i er historia så belyste ni frågan om dödstraff i USA genom att helt enkelt befinna er på platsen för avrättningarna och genom er närvaro ”bära vittnesbörd” om händelsen. En sorts tyst aktion? Vad kan ni berätta om detta? Jag tycker att denna form av handling är enormt intressant.

Vi har gjort en del efterforskningar för att hitta just det du beskriver, men inte lyckats. Det skulle kräva för mycket utrymme att på denna sida berätta vad ”bära vittnesbörd” eller ”vittna” innebär i vår tradition och hur vi arbetar för att påverka opinionen. Kanske hjälper det dig något om vi återger ett svar vi fick när vi gjorde våra efterforskningar:

”I am really sorry to say that, while I am certain that Quakers are among those who regularly gather at the time of an execution, I don’t know of anyone specifically. Iowa, so far, has not reinstated the death penalty, although it comes up periodically. Now that I think of it, I think I recall hearing that John and Reva Griffith, who live in Kansas City, have witnessed against the death penalty. Reva is no longer living — you may remember that it was their son who was murdered and they fought against the death penalty for the murderer. They lost, but made an impressive statement.”

— Wilhelm Dahllöf, Julia Ryberg

 

Vad skiljer er från mängden?

Det är kanske svårt att känna igen en kväkare på tunnelbanan. Numera ser vi ut som folk gör mest. Kanhända att vi är klädda lite enklare, är mindre friserade och sminkade än de flesta, uttrycker omsorg om miljö och medmänniskan lite tydligare än många. Som kristet samfund skiljer vi oss ju rätt markant från andra kristna grupper genom vårt sätt att hålla gudstjänst, vår avsaknad av yttre former, sakrament, trosbekännelse, särskilda pastorer o.s.v.

— Julia Ryberg

 

Är alla kväkare pacifister?

Här får man nog definiera ”pacifist”. Det är svårt att hitta en kväkare som förespråkar våld som handlingssätt. Det är svårt att hitta en kväkare som inte tror att det går att hitta fredliga lösningar på mellanmänskliga konflikter på alla plan. Sedan är det olika hur radikala vi är som pacifister. Det finns Vänner som inte vet riktigt var de står i fråga om pacifism, men det hindrar inte att de kan bli medlemmar. Insikt och erfarenhet av allt, inklusive pacifism, kommer med tiden om vi öppnar oss för Gud och varandra. Det är en process.

Julia Ryberg

 

Har hört att kväkarna engagerar sig mycket i sociala frågor. Stämmer det?

Ja, kväkarna har alltid engagerat sig mycket i sociala frågor. Där orättvisa råder kan man nog gissa att kväkarna på något sätt har engagerat sig genom tiderna.

Dock har grupper olika tider och faser. Ibland behöver en grupp ägna mer åt den inre tillväxten, kanske vila från en intensivt utåtriktad tid. Ibland finns inte eldsjälar som arbetar aktivt socialt. Kväkarna arbetar på olika sätt. Det kan hända att hela gruppen engagerar sig in en fråga. Annars kan det vara så att en medlem söker stöd hos mötet för en angelägenhet som hon upplever att Gud kallar henne att arbeta med. I stort sett tar kväkarna sin tro in i vardagslivet. Oavsett om vi arbetar som lärare, sjuksköterska, datakonsult vill vi att vår tro ska uttryckas i vardagslivet, i våra relationer med familj och vänner, i vårt sätt att vara medmänniska överhuvudtaget.

— Julia Ryberg

 

Får par av samma kön viga sig inom Vännernas samfund?

Ja, för oss är det självklart.

— Fox Foxhage

 

Varför har kväkarna svarta rockar?

Tidigare hade kväkarna särskilda, ålderdomliga kläder. Numera har det bruket i stort sett dött ut hos oss. Vi har däremot kyrkohistoriska släktingar som fortfarande talar och klär sig ålderdomligt. Se exempelvis den här sidan.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad är en kväkares syn på Bibeln? Är den Guds ord eller inte? Är Jesus Guds son?

Kväkare kallar inte Bibeln för ”Guds ord”. George Fox kallade Bibeln för ”the Book”, Boken. Kväkare i allmänhet tillskriver inte heller Bibeln någon ofelbarhet, vare sig vad gäller dess utsagor om matematiska konstanter, universums beskaffenhet eller historiska händelser. Bibelns bokstav räcker heller inte som moralisk vägledning. Exempelvis talar både Jesus och Paulus om slavar och slaveri, men fördömer det inte (Luk. 12.45-48, Ef. 6:5-9).

Vad är då Guds ord för kväkarna? Kväkarna tror att Kristus finns i varje människa och vill leda oss. Det handlar dock inte om att den enskilde kväkaren kan driva samfundet åt vilket håll som helst bara genom att säga att han eller hon fått Guds ledning. Den enskildes inspiration är underställd gruppens omsorgsfulla prövning i tystnad och andakt.

Ja, Jesus är Guds son, vi är alla barn till Gud. Vad gäller frågan om huruvida Jesus från Nasaret är väsensskild från andra människor, uppvisar vårt samfund en stor bredd i uppfattningar.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad har kväkare för syn på kvinnan? Är hon jämställd mannen i församlingen?

Svaret är ja, kort och gott. Redan från kväkarrörelsens början på 1600-talet hade kvinnan en jämställd position.

— Wilhelm Dahllöf

 

Vad har kväkare för syn/kultur vad gäller hälsa och ohälsa, sjukdom, behandling och sociala företeelser?

Kväkarna har historiskt sett varit drivande i frågor som rör mentalvården. Speciellt försökte man tidigt se till att mentalsjuka fick vård i stället för att kedjas fast och misshandlas fysiskt ”för att få vett inpiskat”. Ett exempel är Friends Hospital, som de första åren var till bara för kväkare men sedan öppnades för alla sjuka oavsett tro.

— Wilhelm Dahllöf

 

Hur många kväkare finns det?

I Sverige omkring 100, i Europa 19.000 och i hela världen 350.000.

 

Varifrån kommer namnet ”kväkare”?

På engelska heter det ”quaker”, vilket lånades över till svenskan i formen ”kväkare”. Quaker betyder ”darrare” eller ”skakare”. Det finns flera förklaringar till det engelska ordet. En är att de första kväkarna i England sade att de darrade inför Guds ord.

 

Hur styrs kväkarna?

På årsmötena och det som kallas för samfundsråd samlas medlemmarna och fattar beslut om viktiga frågor samt bestämmer vilka som ska sitta i olika kommittéer. Beslut fattas inte som i vanliga föreningar med majoritetsbeslut utan kväkarna söker enighet i besluten.

Mellan årsmötena och samfundsråden ansvarar kommittéerna för att besluten genomförs och verksamheten sköts. Två viktiga kommittéer är arbetsutskottet och De äldste. Arbetsutskottet hanterar bland annat kontakten med myndigheter och ansvarar för samfundets budget. De äldste är en kommitté som ser till att andakterna hålls på rätt sätt och att de som söker medlemskap blir mottagna på rätt sätt. Uppdragen i samfundet roteras. Exempelvis är det praxis att ingen medlem sitter i äldstekommittén längre än fyra år.