Hem |
|
|||||||||||||||
|
Ungdomars vägvisare till kväkarna Vilka är kväkarna? »Kväkare» var från början ett öknamn. Det rätta namnet är Vännernas samfund, men de har inget emot att kallas antingen Vänner eller kväkare. Vännernas samfund är en liten grupp. I Sverige finns det bara drygt 100 medlemmar (18 000 i England och i hela världen cirka 350 000). Kväkarna har en speciell syn på praktisk kristendom och vad som menas med religion. Alla som vill kan delta i en kväkarandakt. Den som känner sig dela Vännernas synsätt kan bli medlem och ta del av alla områden inom samfundslivet. Är kväkarna kristna? Kväkarrörelsen började på 1650-talet, på Cromwells tid i England, där George Fox samlade grupper av sökare omkring sig som kände att den tidens kyrkor hade fört människor bort från den sanna kristendomens mål. Kyrkorna hade blivit tyngda av tradition, ritualer och maktpolitik. Kväkarna försökte förnya kristendomen, genom att peka på hur man kunde leva ett kristet liv i enkelhet. Så det är inget tvivel om att kväkarnas tro har sina rötter i kristendomen. Kväkarna övergav å andra sidan så många religiösa vanor och bruk att de av en del samfund ansågs stå utanför den kristna ramen. Har de tagit avstånd från andra samfund? Kväkarna erkänner alla de stora religionerna, inte bara kristendomen, som vägar till religiös erfarenhet. Därför uppskattar de vad man gör i andra samfund och arbetar tillsammans med dem på många sociala områden. Men det verkar inte som om Vännerna kommer att gå samman med andra samfund. Kväkarrörelsen började som en proteströrelse och Vännerna tycks känna det viktigt att behålla denna frihet. Men vad TROR då Vännerna på? Kommer du ihåg Paulus ord? »När jag var barn ... hade jag barnsliga tankar. »När folk blir äldre kan de inte alltid fortsätta i traditionens fotspår. Varför skall man det, förresten? Vännerna har alltid ifrågasatt allt som de uppmanats att tro på. Det är deras sätt att söka sanningen. Var och en måste ändå till slut finna sin egen väg till vad som är sant i religionen. George Fox sa: »Du talar om att Kristus sa si, att apostlarna sa så - men vad kan du själv säga?» Kväkarna menar att om du inte har upplevt en tro inombords som sann och värdefull, så kommer du inte att låta den styra ditt liv. Om den inte gör det, vad skall du då ha en tro till? Då tänker du kanske »Var kommer Jesus in»? Kväkarna ägnar inte mycket tid till att diskutera om Jesus var »Guds son». De pekar snarare på att det viktiga är att lära av Jesus och hans sätt att leva - och sedan följa detta exempel. Vännerna ser Bibeln som den tveklöst största tryckta källan till inspiration och upplyftning. Men, de läser den tillsammans med alla andra böcker, gamla som nya, som kan ge oss väg1edning i livet. Inte heller hör de till dem som bokstavligen tar Bibeln som »Guds ord». Det finns alltför många förbryllande motsägelser i den, och dagens forskning börjar visa oss hur de måste ha uppstått. Alltså, du kan inte göra en lista på sådant som Vännerna tror på, som andra kyrkor gör med sin »Godkända Trosåskådning». Vännerna talar gärna om Det Inre Ljuset som finns i varje människa. En del kan kalla det »samvete» eller »moraliskt medvetande», men Vännerna tror att det är något mer. Nämligen en del i allas religiösa erfarenhet, som ger en riktning i ditt sökande efter ett rätt sätt att leva. Andaktsmötet Det ar svårt att vara »sökare» på egen hand. Vännerna delar med sig åt varandra och tar emot från varandra i andakten. De hävdar att var och en kan umgås direkt med Gud utan hjälp av utsedda präster. För övrigt har Vännerna varken präster eller predikanter, utan alla delar detta ansvar. Deras erfarenhet är att denna gemenskap bäst kan upplevas när de möts i tyst andakt. Ett andaktsmöte kan knappast var enklare. Du går in i rummet och sitter ner i tystnad. En tystnad som kan bli mycket djup. Efter ett tag kan någon känna att hon eller han ska tala, be eller läsa ur Bibeln. Men tystnaden, väntan inför Gud, är andaktsmötets grund. Att mötas på detta sätt varje vecka vill de flesta kväkare inte vara utan. Varför ingen nattvard? När man möts så här, vecka efter vecka, känner Vännerna att de inte behöver några speciella högtidsdagar, ceremonier eller ens den heliga nattvardens eller dopets sakrament. De ser hela livet som ett sakrament och andaktsmötet i sig är ett slags nattvard. På samma sätt helgar de inte möteslokalen. Den kan lika väl användas för musik, diskussioner eller spex och lekar som för andakt. Kväkarna tror att det inte finns någon skillnad mellan religion och vardagsliv. Också våra fel och brister är en del av det re1igiösa livet, men andaktsmötets påverkan beskrivs av en tidig Vän på följande sätt: »Jag kände hur det onda i mig blev svagare och det goda stärktes.» Kanske är det därför som kväkare så ofta är optimistiska människor. Hur Vännerna försöker leva Eftersom kväkarna menar att det finns »något av Gud» i varje människa, försöker de hitta detta »något» - både hos trevliga och otrevliga människor, gamla och unga, svarta och vita, fattiga och rika, kvinnor och män. De anser att detta är innebörden i bibelordet »älska Gud över allting och sin nästa som sig själv». De försöker leva ett ganska enkelt liv, att inte älska pengar och lyx, för att inte tappa bort det väsentliga i livet. Man ska inte vänta sig att kväkare spelar på lotteri eller super eller prövar knark. Men de tackar inte nej till de naturliga glädjeämnen som vi träffar på. Sådant som gör Vänner engagerade Det är ingen idé att ha en tro om den inte påverkar din livsstil. Kväkarna har alltid varit måna om ärlighet i umgänget med andra och rättfram sanning i alla lägen. Därför svär kväkarna till exempel inte ed på Bibeln - för det skulle ju antyda att de inte är så noga med sanningen annars. Det tydligaste sättet på vilket kristendom kan »levas ut» är genom omtanke om medmänniskan. Redan från början upplevde kväkarna en inre maning att förbättra de sociala förhållandena för slavar, fångar, mentalpatienter, flyktingar, gamla och krigsoffer. Alla dessa måste bli föremål för Kristus kärlek. Så en reform på dessa områden har ofta börjat men en kväkares insats. Kväkarna menar att om man följer Jesus liv och undervisning måste krig och våld avskaffas. De har alltid arbetat för fred och engagerat sig i internationella frågor. Det finns kväkarcentra i olika delar av världen som samlar diplomater till informella samtal. Det ordnas arbetsläger där unga frivilliga träffas för att göra insatser i fattiga områden. Andra arrangemang för ungdomar är. »Youth Pilgrimage» i England och USA, »Geneva summer school» för FN-frågor samt barn- och ungdomsläger. I Sverige på Vännernas läger- och retreatgård Svartbäcken utanför Rimbo i Uppland. hem |
Kväkarna, Vännernas samfund Kväkarna tror att det finns något av Gud i varje människa. Därför vänder vi oss mot alla former av våld, och tolerans är mycket viktigt för oss. Den stilla andakten står i centrum av kväkarnas andliga liv. Den firas utan predikan eller fastställt program. info@kvakare.se | |||