De brittiska kväkarnas årsmöte
De brittiska kväkarnas årsmöte 2018 hölls i samfundets egna Friends House i centrala London. Förutom en stor mötessal finns bland annat andaktsrum, kafé, restaurang, bibliotek och en mycket fin bokhandel.
Själva årsmötet bestod dels av förhandlingar i stora mötessalen och dels mindre diskussionsgrupper kring olika teman, till exempel ett möte som anordnades av Quaker Gender & Sexual Diversity Community och handlade om kampen för hbtq-personers rättigheter. På en session berättade några av de internationella gästerna om sina årsmöten. Det var mycket intressant att lyssna till kväkare från till exempel Bolivia (programmerade) och Sydafrika (oprogrammerade).
Parallellt med årsmötet höll Young Friends och Young Adult Friends egna möten. Vid några tillfällen deltog ungdomarna på det stora mötet. Det fanns också aktiviteter för mindre barn.
På de gemensamma sessionerna var den stora mötessalen i princip fylld, det var hundratals deltagare med. Det var en annorlunda upplevelse att sitta tillsammans i tystnad så många.
Vid de flesta tillfällen var det bara en liten del av de som ställde sig upp för att de kände sig manade att tala, som blev tilldelade ordet. Även om det kanske var den smidigaste lösningen när det är så många deltagare, så kändes det ändå lite konstigt att så många inte fick möjlighet att säga det de ville.
Den stora frågan för årsmötet var huruvida det var dags att revidera de brittiska kväkarnas viktigaste skrift Quaker faith and practice, som redan skrivits om flera gånger genom åren och som det även finns en del bilagor till.
En förberedande grupp hade föreslagit att en revidering ska påbörjas, det beräknas i så fall dock att dröja flera år innan det kan finnas ett eventuellt färdigt förslag att ta ställning till.
Det verkade finnas en relativt stor enighet om att det behövs någon form av uppdatering av Faith and practices. En inledande talare jämförde boken med ett familjealbum, det måste göras tillägg när nya generationer kommer om det ska fortsätta att vara relevant. I äldre tider var de flesta kväkare födda inom samfundet, men i dag är det väldigt många som hittar till Kväkarna i vuxen ålder.
Flera personer betonade att samfundets skrifter måste spegla den religiösa mångfalden som finns inom samfundet (till exempel att vissa kallar sig kristna, medan andra inte gör det). Mångfalden bör inte ses som ett problem utan som en tillgång, även när det gäller såna saker som att vissa brittiska kväkare ser sig som ”non-theists”, det vill säga att de inte vill kalla sig gudstroende.
Intressant nog var det flera av de äldre kväkarna som varnade för att använda alltför ålderdomligt språk (till exempel ord som ”worship”) medan en talare från Young Friends menade att för henne var det värdefullt just med det lite ålderdomliga språket, bland annat för att dessa ord gick att tolka på sitt eget sätt.
En farhåga som kom fram var att det skulle gå för mycket tid till att revidera boken, när det finns så mycket andra viktiga uppgifter för dagens kväkare.
Det var väldigt intressant och spännande att besöka det brittiska årsmötet. De svenska och brittiska kväkarna har mycket gemensamt, även om deras samfund förstås är oerhört mycket större. Jag rekommenderar verkligen alla som besöker London att ta en tur till Friends House. Det var också spännande att träffa vänner från helt andra delar av världen, med kväkartraditioner som skiljer sig mycket från de svenska.
Text: Kalle Holmqvist
Läs mer: Quakers in Britain