Från dagen om permakultur och stillhet 17 maj

Från dagen om permakultur och stillhet 17 maj

Lördagen den 17 maj samlades Vänner  i Järna andaktsgrupps lokaler på Draknyckeln för en dag om hållbar utveckling, tema permakultur. Gerhard Vitek delade med sig av sina kunskaper på detta vidsträckta område. Genom samtal ur tystnaden visade Gerard att han inte hade något att lära ut, utan att vi redan visste.

Torbjörn Söderquist höll i tidstrådarna för de olika stegen under dagen. Anneli Örtqvist öppnade våra sinnen i trädgården. Stefan Stefansson lagade den goda maten.

Vi började med att presentera oss, vi var tio personer från olika håll i landet. Var och en berättade något om sig själv och det visade sig att flera hade en komplicerad relation till sin egen trädgård. Många har fått lära sig att det är en kamp att arbeta och gräva i trädgården och släpa iväg det vi kallar skräp. Under dagen visade det sig att det inte finns något skräp. Det behövs inget grävande. Allt som tidigare legat och skräpat, kunde utgöra en möjlighet och resurs.

Draknyckelns trädgård visade sig vara full av resurser, vad gällde både växter och otroliga mängder vatten som kunde samlas upp från taket och användas i trädgården och för personliga behov. Ytorna mättes för att få veta mängden vatten, de befanns fullt tillräckliga.

Efter att Anneli hjälpt oss att öppna våra sinnen, vandrade vi runt i trädgården och söp in varje del av tomten. Lunchen närmade sig och vi plockade vilda växter vi hittade på tomten och prydde salladen med.

Många av oss vilade i den stora tipin efter maten, för vår egen hållbara utvecklings skull. Det var skönt att se grenarna vaja mot tältduken.

Sedan blev det lite teori, trädgården ritades upp i rutor, vi tog reda på vad som var väsentligt att börja med denna dag. Vi gick från teori och stillhet till handling. Plötsligt var alla i färd med att släpa stolpar och grenar för att bygga en “död häck” som insynsskydd och som bo för igelkottarna. Det spettades och bankades, och de döda grenarna som tidigare kallades för skräp fylldes på i häcken, som vi försökte få att efterlikna en orms slingrande rörelser. Genom det skapade vi rumskänsla. Vi planerade också att preparera en odlingsyta som täcks för att skapa utrymme för djurlivet som gör jobbet, till nästa gång vi möts i höst.

Tanken är att vi håller detta en gång på hösten och en gång på våren. Efter denna dag har jag varit ute i trädgården varje morgon, något lossnade i mig. Så kan jag dansa med naturen, eftersom jag ingår i den. Det gör all skillnad, att se naturen och verka i samklang med den, så att naturen kan ge det bästa av sig själv. Intentionen är att Vänner och Vänners vänner ska kunna känna sig hemma i detta rum. I bästa fall kommer det med tiden att finnas grönsaker så vi kan laga mat till andakter och kväkarfester.

Med innerlig tacksamhet för denna dag och allas bidrag till processen, från stillhet till handling.

— Siv Stefansson