Har naturen rättigheter? Referat från ett föredrag

Den 25 maj 2017 höll Henrik Hallgren ett föredrag på Kväkargården med titeln ”Har naturen rättigheter? En ny vision växer fram”. Torbjörn Söderquist har skrivit ett referat för alla som inte kunde närvara:

Henrik Hallgren ingår i tankesmedjan Lodyn och i en expertgrupp inom FN, ”Harmony with nature”, som arbetar med frågan om en ny rättsfilosofi för jorden. Enligt WWF:s senaste rapport, ”Living planet report” från 2016, har jordens populationer av vilda djur och växter sedan 1970 i medeltal minskat med cirka 60 procent. Många arter har helt försvunnit, medan andra i rask takt blir utrotningshotade.

I början av föredraget citerade Hallgren kväkaren Elin Wägner:

Fred på jorden och ett fredligt förhållande till jorden hör oupplösligt samman.
(ur ”Fred med jorden”, 1940)

Att tillerkänna naturen rättigheter innebär ett paradigmskifte för vårt västerländska samhälle och juridiska system. Det innebär att ge våra ekosystem med dess växter, djur, vattendrag och landskapsformationer rättigheter på samma sätt som människor. Ett sådant synsätt grundar sig på en förståelse av alltings ömsesidiga beroende, där de mänskliga rättigheterna balanseras och integreras inom den större helhet som naturens rättigheter utgör.

Dagens miljölagstiftning utmanar inte den relation mellan människa och natur som länge varit förhärskande i västerlandet, där naturen ses som separerad från människan och som enbart en resurs att utnyttja efter godtycke. Naturen ses i dagens rättsliga termer som vår egendom och Miljölagstiftningen inskränker sig till att reglera hur hårt vi nyttjar den.

Idag växer en rörelse för naturens rättigheter fram på många håll i världen. Flera kommuner i USA har i sina förordningar erkänt lokala ekosystems fundamentala rätt att existera, blomstra och bevara sina livsuppehållande förmågor. Även hela länder, till exempel Ecuador och Bolivia, har befäst Moder Jords rättigheter i konstitutioner och lagar. Floden Whanganui på Nya Zeeland, liksom floden Ganges, är numera egna juridiska personer vars rättigheter kan företrädas.

Rörelsen för naturens rättigheter utmanar människans härskarmentalitet i förhållandet till naturen. Genom att juridiskt tillskriva naturen rättigheter får engagerade samhällsmedborgare, lokalpolitiker, miljöaktivister eller invånare i lokalbefolkningen inte bara den legala möjligheten, utan också ansvaret att försvara ekosystemets rättigheter i rättssamhället centrala instanser.

Ett avslutande citat av Elin Wägner:

Jorden är ej skapad av människohänder men människohänder har slagit under sig jorden. Dock låter jorden sig ej ägas. Om den missbrukas lider den och upphör att ge. Hävderna säger oss att det funnits tider då människorna starkare känt betydelsen av att de ingår som en del av skapelsens stora helhet… Växterna och djuren liksom vi är jordens barn och det är till gagn för oss att leva i samförstånd med dem.
(ur ”Väckarklocka”, 1941)