Här kan du läsa en sammanfattning av kväkarnas över 370-åriga historia från ursprunget i England mitt på 1600-talet till mottagandet av Nobels fredspris 1947.
Det tidiga sammanhanget
Kväkarrörelsen föds i England under Oliver Cromwells regim, då det är fritt fram att profetera mot kyrkan och dess präster. Kväkarrörelsen ska visa sig bli den största och mest livskraftiga av dåtidens många folkliga väckelser. Den får tusentals anhängare. När kungamakten återupprättas tar den öppna förföljelsen av religiösa avvikare åter fart. Kväkarna drabbas hårt, men framhärdar i att ett kristet liv är viktigare än kristna dogmer och ritualer. Deras tålmodiga uthållighet vinner samtidigt respekt.
Startpunkten
Den unge grubblande vävarsonen George Fox i Fenny Drayton, Leicestershire, upplever en dag 1647 att Kristus talar till honom. Fox känner sig kallad till nytt liv under Kristi Andes direkta ledning – det behövs ingen kyrka, inga präster, inga ritualer eller trosbekännelser. Han börjar vandra omkring med sitt budskap. 1652 går han upp på Pendle Hill i Lancashire och får där visionen av en gemenskap av likasinnade. Det ses som starten för kväkarrörelsen.
Gemenskapen tar form
Kväkarandakten antar en enkel och avskalad form. Grupper samlas i tystnad och var och en får möjlighet att lyssna till Gud utan mellanhänder. Alla har frihet att tala och dela med sig av den egna inre erfarenheten, ”det Inre Ljuset”.
Öknamnet “kväkare” införlivas
Deltagarna kan börja darra eller skaka av stark inre rörelse under andakt; därav öknamnet ”Quakers”. Man tar till sig benämningen och börjar själva använda den. En försvenskning har gett oss det märkliga ordet kväkare.
Viktiga ståndpunkter åskådliggörs
Insikten att Gud finns i alla föder en vilja att gå emot orättvisor och förtryck. Kväkarna signalerar sina ståndpunkter genom att vägra ta av sig hatten för överheten. De vägrar att betala tionde till prästerna. De svär aldrig sanningseden i domstol, de talar helt enkelt enbart sanning. De deltar inte i krig. De lever och klär sig enkelt.
Förföljelse och balans
Vartefter rörelsen växer ökar förföljelsen. Många kväkare kastas i fängelse eller far illa av trakasserier från myndigheterna. Det blir nödvändigt att börja förhandla med myndigheterna och presentera sig tydligare. Robert Barclay systematiserar kväkarnas teologi i boken Apology. Fredsvittnesbördet formuleras för att visa att rörelsen inte har för avsikt att störta den politiska makten. Det finns behov av att tämja rörelsens mest extrema röster för att få tala med en mer enhetlig röst. Gruppen balanserar den enskilde.
Experimentet Pennsylvania
Aristokraten William Penn får land i Nordamerika som betalning för en skuld engelska kronan har till hans far. Han kallar landet Penns skogar – Pennsylvania. Penn skriver en författning till en mönsterstat på demokratiska grunder, med religionsfrihet, utbildning för alla och ett jämlikt rättsväsende. Man saknar militärmakt och söker en rättvis behandling av ursprungsbefolkningen. Många kväkare emigrerar och bildar starka gemenskaper förenade i tron.
Kväkarna tystnar under 1700-talet – avskildhet …
Rörelsen sluter sig mer för det omgivande samhället och blir tystare. Stor tonvikt läggs vid att vara trogen ”det Inre Ljuset” och inte leva med i världens fåfängliga ytlighet. Avskildhet från världen genom avvikande klädsel och tal samt regler för giftermål och yttre liv blir synliga tecken på att man inte tillhör världen utan de trogna. Mötena utesluter dem som bryter disciplinen.
… men också företagsamhet …
Vännerna utvecklar framgångsrika företag inom bland annat järn- och stålindustri, och chokladtillverkning (Cadbury, Rowntree). Kväkarnas hållning med fasta priser och hederlighet ger dem ett gott rykte. Man startar banker (Lloyd, Barclay) och gör vetenskapliga insatser.
… och sociala insatser
John Woolman och andra kväkare är ledande i sitt motstånd mot slaveriet. Andra arbetar konkret för förbättringar för psykiskt sjuka och utbildning för fabriksarbetare. Kvinnorna har en friare ställning inom kväkarrörelsen än inom andra religiösa grupper, och Elisabeth Fry (1814) tar handgripliga initiativ till fängelsereformer.
Evangelisk väckelse under 1800-talet
En evangelisk väckelserörelse sprider sig över Västeuropa och USA; stora delar av kväkarrörelsen dras med. Budskapet är i korthet att kväkarna överbetonat tystnaden och den egna erfarenheten (det Inre Ljuset) och underskattat Bibelns auktoritet och frälsningen genom tro. De pastorala gudstjänsterna innehåller församlingssång, predikan och bibelläsning. Rörelsen dras in i stridigheter som splittrar den i olika grenar, i synnerhet i USA.
Vetenskaplig syn på Bibeln
I början på 1900-talet beslutar sig bland andra de engelska Vännerna för att som en reaktion på den evangeliska väckelsen utveckla det som kommer att kallas den liberala kväkardomen. Bibelns ofelbarhet förkastas. Man hävdar den egna erfarenhetens auktoritet framför en dogmatisk kristendom.
Öppenhet för ny kunskap
Tanken på en progressiv kontinuerlig uppenbarelse av sanningen passar bra ihop med vetenskapens strävan efter ny kunskap. Tron ska vara relevant för sin tid. Ett bejakande av nytt ljus, varifrån det än kommer, leder till en öppenhet gentemot forskning och utbildning och andra religiösa traditioner.
Tre distinkta grenar
I slutet av 1800-talet kan man urskilja tre grenar av kväkarrörelsen som fortfarande är aktuella:
Pastoral kväkardom: andakter med program – med pastorer, psalmsång, fokus på Bibeln och mission från och med 1860-talet till Asien, Afrika och Latinamerika, i synnerhet i Kenya och Burundi samt Bolivia och Guatemala.
Konservativ kväkardom: önskar hålla kvar den tysta andakten, en mer kristocentrisk teologi, en del av de tidigare kännetecknande särdragen i klädsel och språk. Är i antal den minsta gruppen av de tre.
Liberal kväkardom: andakter utan program, liberal attityd till teologiska frågor, tyngdpunkt på den egna erfarenheten, öppenhet mot världen.
Det som fortfarande förenar alla kväkare, oavsett ”gren”, är bland annat att vi tror på en direkt erfarenhet av Gud utan mellanhänder, att vi fattar våra beslut utan omröstning, att vi inte har några yttre sakrament, att vi eftersträvar en enkelhet i gudstjänstutformningen och att vår tro visar sig i handling.
Nobels fredspris 1947
Stora hjälpinsatser görs under världskrigen: kväkarambulanser fraktar skadade från båda sidor frontlinjen, matleveranser till svältande barn, flykthjälp till judar undan nazismen, återuppbyggnadsprojekt.
Kväkarna nu och då
Den del av den världsvida kväkarrörelsen som i nutid lever i Norden, Storbritannien, övriga Europa och en stor del av USA rymmer en alltmer växande teologisk mångfald, där både den som har sin identitet i kristendomen och den som inte har det får plats. Andaktsformen, med sin grund i tystnaden, är densamma. Vi hävdar inte vår tro lika djärvt som kväkare en gång gjorde. Det går att leva med osäkerhet och vi formulerar sällan sanningar som ska gälla alla. Vi har ett öppet förhållande till det omgivande samhället.
Följ oss!