Referat: Biologisk mångfald
Den 23:e februari 2020 höll Rebecka Le Moine ett föredrag om biologisk mångfald på Kväkargården. Rebecka Le Moine har en masterexamen i biologi, ekologi och naturvård från Linköpings universitet. För hennes engagemang för biologisk mångfald utsågs hon 2017 till Årets miljöhjälte av svenska Världsnaturfonden. Hon är riksdagsledamot (MP) och talesperson för biologisk mångfald.
Här följer en kort sammanfattning av hennes tankar i föredraget och sedan en dikt i rimmad form av Rebecka – en dikt som hon inledde föredraget med.
Sammanfattning av föredraget
Varför ska vi bry oss om små lavar, svampar och små insekter? Vad gör det väl om en och annan art av något obetydligt släkte försvinner? Så har det ju alltid varit. Arter har kommit och gått. Artdöd sker naturligt.
Nej, för nu sker en artdöd som är 100-1000 gånger snabbare än naturligt, vilket utarmar ekosystemen. Vi håller på att såga av den gren vi sitter på. Vi förstör finstämda förgreningar utan att veta vad det får för betydelse för helheten.
Vi vet inte vilket värde olika arter har, men vi vet att de ingår livsväven av biologisk mångfald – i variationen av allt levande, av arter och naturtyper. Den livsväven utgör grunden i ekosystemen och ekosystemen svarar för det man kallar primärproduktion, som bland annat vi människor lever av.
Vi vet inte hur många arter som finns på jorden. En och en halv miljon finns kartlagda, men man hittar hela tiden nya arter. Kanske finns det fem miljoner, eller tio miljoner, av våra medvarelser på jorden. Det största undret är att vi finns till över huvud taget. Det är underbart och häftigt!
Livet vill leva och föra sitt liv vidare. Om vi ger tid och rum och plats så kommer arter att återvända och återhämta sig. Naturen bör ha rättigheter i sig. Vi behöver återknyta kontakten med naturen och börja samarbeta med den, älska den, glädjas över den, handskas varsamt med den och tänka över vilka värden som bygger upp mänskliga samhällen.
Det största hotet mot biologisk mångfald just nu är habitatförlust. Det finns inte plats längre, eftersom människor breder ut sig långt över sina gränser.
Nästa hot är fragmentering av landskapet av vägar och järnvägar, så att artbestånden isoleras från varandra och dödas lätt när de försöker passar en motorväg eller järnväg.
Jakt och fiske är den tredje största orsaken till utarmningen. Vi dödar fler djur än vad som föds.
Men den huvudsakliga orsaken är att vår konsumtion och produktion drivs upp mer och mer. Vi har låtit ekonomisk tillväxt gå före förvaltning och konkurrens före samarbete. Vi finner status i materiella saker. Vårt ekologiska fotavtryck blir för stort. Vi konsumerar som om vi hade två eller tre jordklot – men vi har bara ett.
Det går att rädda arter, restaurera natur och skapa förnyade möjligheter för olika hotade arter, om människor och länder går samman. Projekt för att rädda tigern och fridlysning av blåsippan togs upp i föredraget som lyckade exempel, liksom röda gladan, pilgrimsfalken och havsörnen.
(Sammanfattningen är gjord av Torbjörn Söderquist)
Värdelösa arter – dikt av Rebecka Le Moine
Vad spelar en fästing för roll?
Många skulle likställa dess värde med noll
Men vi vill gärna bevara både pandor och tigrar
Vilket indirekt skyddar både mossor och sniglar
Specisism är inte ett påhittat ord
Det beskriver våra värderingar angående livet på moder jord
Eller snarare, klarare,
”diskriminering utifrån arttillhörighet”
Men vad är det för typ av extrem självgodhet
Vi besitter, där vi sitter,
Och försöker fatta viktiga beslut
Utifrån påhittade attribut
Som avgör om de ens får lov att existera…
Men varför skulle vi vara värda mera,
Nu när våra planetövertramp blir flera och flera,
och vi lever i massutdöendets era?
Naturen behöver inte oss, och det är ett grundproblem
Att vi inte förstår att vi är en del av samma system
För tänk om det som är oansenligt
Faktiskt är helt ovärderligt
För att förse oss med de tjänster som vi använder varje dag
Det finns ingen naturlag
Som säger att den öppna marknaden följer populationsekologin
Det är snarare så att vi inom den förlegade ekonomin
Har minskat antalet däggdjur med 60 % de senaste 40 åren
Vi slår alla hemska rekorden
Solidaritet, ja, vad betyder det?
Är det en känsla som begränsas inom vår mänsklighet?
Eller är det så att vi kan känna empati bortom homo sapiens
Och tillåta andra arter dess existens
Människans misslyckade lek
Är ett världshistoriskt svek
Då de inte kan förvalta planetens liv
Det saknas ett genuint driv
När allt som gäller är, att göra karriär
Helt oavsett hur det på planeten tär
Medan de hugger ner skogarna och dämmer upp vattendragen
Så fruktar jag dagen
Då framtida elever sitter på biologilektionerna
Och läser att deras föräldrar var huvudpersonerna
Som satte punkt för de ekologiska interaktionerna
Vi måste börja utlära
Att alla värden är inte monetära
För om vi våra utmaningar vill lösa
Så måste vi inse, att våra medarter, är inte värdelösa.
Följ oss!