
Vännernas samfund stödjer viktigt finskt fredsinitiativ
Den finska presidenten Sauli Niinistö har tagit initiativet till ett toppmöte mellan länderna i OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) och de globala stormakterna, för att genom dialog minska den tilltagande spänning som råder i Östersjöområdet.
Tillsammans med andra kyrkor och organisationer i det europeiska civilsamhället har kväkarsamfundet undertecknat en appell, som kommer att skickas till regeringar och parlament i de berörda länderna, med en uppmaning till att medverka i det finska initiativet. För att freden ska bestå krävs det samförstånd – inte konfrontation. Det måste nedrustas, inte kapprustas! Kärnvapenarsenalerna ska skrotas och inte utvidgas.
Så menar appellen. Och så menar kväkarna.
Appellen kan i sin helhet läsas här:
Till regeringarna och riksdagarna i Finland och Sverige samt Danmark, Estland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
En ny toppkonferens 2025 i ESK-anda
Vi, representanter för medborgarorganisationer i Norden och Östersjöområdet, välkomnar varmt Finlands presidents, Sauli Niinistös, extremt akuta förslag att i samband med OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete) 50-årsfirande anordna en ny toppkonferens mellan stormakterna i samma anda som ESK (Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen). Slutakten undertecknades i Helsingfors 1975. Presidenten anser att en ny toppkonferens kunde få de heta känslorna mellan stormakterna att svalna. Enligt president Niinistö är den internationella situationen nödvändigtvis inte så dålig som den ser ut att vara, ty bakom fasaden försöker man även finna lösningar. Niinistö anser att Finland i den här situationen kunde ha förutsättningar att agera som förmedlare eftersom landet har en direkt diskussionsförbindelse med alla stormakter.
Finlands statsminister Sanna Marin uttryckte på finsk TV sitt stöd för förslaget och konstaterade att hon delar presidentens oro för det spända läget mellan stormakterna.
I januari 2021 inledde Sverige ordförandeskapet i OSSE. Utrikesminister Ann Linde konstaterade då att Sverige under året kommer att arbeta för att organisationens viktiga roll att bidra till säkerheten i regionen ska stärkas. ”För Sverige och alla andra deltagarstater utgör de åtaganden som ligger till grund för OSSE grundstenarna för vår gemensamma säkerhet. … Hot mot internationell fred och säkerhet och det lidande som konflikter innebär är oacceptabelt. Därför måste vi fortsätta att hålla arbetet för en lösning på konflikterna i vår region högst på vår dagordning.”
Helt i denna anda förutsätter vi att Sverige ger sitt fulla stöd åt förslaget om en ny OSSE-toppkonferens år 2025.
I 190 länder har närmare 700 organisationer och över 75 000 personer undertecknat ett löfte att engagera sig fred och att stödja icke-våldsamma aktiviteter för att avsluta alla krig och förberedelser för krig och för att skapa en hållbar och rättvis fred (World BEYOND War). Krig och militarism dödar, skadar och traumatiserar vuxna, barn och spädbarn, förstör miljön, urholkar de medborgerliga friheterna och undergräver ländernas ekonomier.
Otaliga appeller och skrivelser har publicerats av f.d. högt uppsatta politiker och NATO-ledare, medborgarorganisationer, grupper av prominenta personer inom olika yrkesgrupper, fredsforskare mm. med uppmaning till världens ledare att underteckna avtalet om förbud mot kärnvapen (TPNW). Forskargrupper och fredsorganisationer runtom i världen efterlyser dialog mellan stormakterna istället för vapenskrammel och snedvridna hotbilder och presenterar förslag för hur en sådan dialog kunde föras och hur förtroende kunde byggas upp genom öppet och inkluderande samarbete. Humanitära och fredsbejakande organisationer förespråkar demilitarisering till förmån för global hållbar och jämställd utveckling.
Finland och Sverige har traditionellt agerat som initiativtagare för fred och nedrustning.
Finlands tidigare president Urho Kekkonen lade två gånger, 1963 och 1978, fram ett förslag om en kärnvapenfri zon i Norden. Sveriges tidigare statsminister Olof Palme framförde i sitt Piteåtal 1974 kravet på ett kärnvapenfritt Europa. Det var ett livsbejakande krav vilket ledde till arbetet för en kärnvapenfri zon i Norden. I Nordiska Rådet har det framförts krav på en dylik zon. Dessvärre inrättades ingen kärnvapenfri zon i Norden eller Östersjöområdet.
Idag har båda länderna ett allt tätare samarbete med NATO och USA vilket ökar spänningen i Norden och Östersjöområdet.
Kärnvapen utgör en central komponent i NATO:s avskräckningspolitik och försvar och USA har kärnvapen stationerade i Europa. Både USA och Ryssland moderniserar sina kärnvapenarsenaler.
Amerikanska Lockheed Martin har fått i uppdrag att tillverka ett hypersoniskt vapensystem som avfyras från marken och har en räckvidd på 500 – 5500 km. Dylika missiler, som kan nå Moskva, skall sannolikt stationeras i Polen eller Rumänien.
Även Ryssland bygger hypersoniska mellandistansmissiler, men de avfyras från ryskt territorium och kan inte nå Washington.
Dylika missiler förbjöds enligt fördraget om att avskaffa mellan- och kortdistans kärnvapenmissiler (INF), vilket undertecknades av presidenterna Gorbatjov och Reagan 1987. Riskerna ökar alltså avsevärt för att ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland kommer att utspela sig i Europa.
I ett kärnvapenkrig är dock alla förlorare, oberoende av om det utspelas i Europa eller någon annanstans.
En ny OSSE-toppkonferens är inte endast välkommen, den är avgörande för Europas och planetens framtid.
Östersjöområdet 25 maj 2021
Vännernas samfund i Sverige, kväkarna
Kontakt: Birgit Aquilonius, epost birgit.aquilonius@gmail.com
