Ett snabbt sätt att beskriva en kväkare är att vi inte har gudstjänster och präster, utan andakter som domineras av tystnad, men där det också är fritt fram för alla deltagande att tala ur tystnaden.
En kärna i kväkardom är att det gudomliga finns inom oss, “det inre ljuset”, snarare än utom oss i skrifter och predikare. Det innebär också ett stort utrymme för varje kväkare och grupp av kväkare att hitta egna sätt att leva kväkarnas grundtankar. Det finns gemensamma drag, men frågan om vad vi tror på är svår att ge ett bra svar på, eftersom det också finns en stor variation. Här kan du läsa mer om grunddragen i kväkardom.
Teologisk tillhörighet
Vi brukar ibland säga att vi har “ett kristet urpsrung, men stor bredd”. Här kan du läsa mer om kväkarna i relation till kristendom. Om man ska sammanfatta vad kväkarna står för i en mening kan det låta så här.
Ett religiöst världssamfund som med den tysta andakten i centrum sedan 1650-talet värnar fred, jämlikhet, enkelhet, sanning och gemenskap.
Kväkarna präglas av pacifism och strävar efter jämlikhet och enkelhet. Vi utgår från att alla människor har samma tillgång till det gudomliga och att de därmed är – eller ska vara – jämställda, oavsett könsidentitet, sexualitet, etnicitet och andra faktorer. Här kan du läsa mer om vår människosyn.
Kväkarnas ursprung
Ordet “kväkare”, från engelskans Quaker, är från början ett öknamn. De första kväkarna på 1650-talet kallade sig istället Vänner (Friends) och bildade samfundet The Religious Society of Friends. Än idag använder vi begreppet Vänner, men det gamla öknamnet har blivit ett etablerat begrepp som används både inom och utom samfundet.
Kväkarna bildades i England i mitten av 1600-talet, en tid då många grupper sökte sig bortom statskyrkan. Många kväkare utvandrade sedan till Amerika, där de grundade delstaten Pennsylvania. George Fox och William Penn är de två tidiga kväkare som är mest kända än idag, men de verkade inte ensamma utan som del av en större rörelse. I Sverige finns kväkarna sedan början av 1900-talet och blev erkänt som samfund 1937. Några viktiga namn i den tidiga svenska kväkarrörelsen var Emilia Fogelklou, Elin Wägner och Jeanna Otherdahl. Här samlar vi olika texter om kväkarnas historia.
Om oss
Du kan också läsa korta texter skrivna av svenska kväkare idag: Kväkare berättar
Har du frågor du vill få svar på? Skicka in dem här så svarar vi, eller läs ett urval av tidigare frågor. Du kan också köpa böcker via hemsidan eller besöka vårt bibliotek på Kväkargården.
Hemsidan hanteras av hemsidekommittén som även sköter om annan digital kommunikation inom samfundet.
Följ oss!