Den tolfte av de engelska kolonierna i Amerika, Pennsylvania, blev den mest framgångsrika. Den upprättades av kväkaren William Penn, som kallade den ”det heliga experimentet”. Syftet var att visa att ett samhälle som grundades på ömsesidig respekt, tolerans och individens frihet kunde blomstra. Provinsens första 50 år ger ett exempel på europeisk-indianska förbindelser som inte utmynnade i våld och förintelse av urinvånarna. Inte nog med att nybyggarna kunde undvara fort och leva i fred med indianerna, den indianska befolkningen ökade faktiskt och indianer från andra områden sökte tillflykt i provinsen. Ovanligt nog proklamerades också religionsfrihet i kolonin. Tidigare hade det varit en allmän uppfattning att en regering inte borde tillåta mer än en tro eftersom det skulle leda till oro om folk inte kunde enas i religiösa frågor. Men Penn förstod att olika religiösa grupper kunde ha gemensamma intressen. Pennsylvanias styrelse byggde uttryckligen på folkets godkännande. Även om Penn skrev författningen, tog Pennsylvanias invånare den till sig och såg till att den fungerade. Detta skapade ett stabilt, pluralistiskt och tolerant samhälle. Dödsstraffet avskaffades för alla brott utom mord.
En vacker kvarleva från Pennsylvanias grundande är det brev Penn skrev till indianerna för att annonsera att han var på väg till dem:
”London den 18 oktober 1681
Mina vänner,
Det finns en stor Ande och Kraft som skapat världen och alla ting i den, som är grunden för vår existens och välfärd, och inför vilken ni och jag en dag måste avlägga räkenskap för allt vi gjort i denna värld. Denna Ande har skrivit sin lag i våra hjärtan, genom vilken vi lärs och befalls att älska och hjälpa och göra gott mot varandra och inte skada och göra orätt mot varandra. Det behagade denne Ande att i mig väcka ett intresse för er del av världen, och kungen i det land där jag bor har givit mig en stor provins där, men jag önskar dela den med er som vänner; vad skulle annars den store Anden säga, han som inte skapat oss för att uppsluka och förstöra varandra, utan för att leva vänligt och förnuftigt med varandra.
Jag vill att ni skall veta att jag är mycket medveten om den fientlighet och orättvisa som ni har utsatts för av folk från min del av världen som har berikat sig själva på er bekostnad snarare än att vara exempel på rättvisa och godhet. Jag har hört om era plågor och hur de orsakat vrede och fiendskap, ibland med blodsutgjutelse, vilket har smärtat den store Anden. Men jag är ingen sådan man, vilket är väl känt i mitt land. Jag hyser en stor kärlek och respekt för er och jag tänker vinna och förtjäna er kärlek och vänskap genom ett vänligt, rättvist och fridsamt leverne. Det folk jag sänder er är av samma sort och skall på alla sätt bete sig därefter. Och om någon på något sätt begår en oförrätt mot er, så skall fullständig och ofördröjlig rättvisa skipas genom skiljedom, där hälften av domarna tillsätts av er, så att ni aldrig behöver känna er kränkta.
Inom kort kommer jag själv till er, och då skall vi samtala mer om dessa ting. Under tiden sänder jag mina förhandlare till rådslag med er om mark och fredsfördrag. Jag ber er ta emot dem vänligt, liksom det folk som kommer med dem, och ta emot dessa gåvor som ett vittnesbörd om min goda vilja mot er och min fasta föresats att leva rättfärdigt, fredligt och vänskapligt med er. Jag är er vän.
Wm. Penn”
Ett par decennier in på 1700-talet gick makten ur kväkarnas händer och kolonin gled iväg från den fredliga väg som stakats ut av William Penn. Ändå kom kväkarnas Pennsylvania att sätta sina spår bland annat i den amerikanska konstitutionen. USA:s första huvudstad blev också Philadelphia, ”syskonkärlekens stad”, som grundats av Penn.
Följ oss!