Reserapport från Nederländska årsmötet

Kära Vänner, just nu befinner jag mig i Ermelo efter tre dagar som svensk representant hos nederländska kväkarna på deras årsmöte i Bennekom (24-26 maj). Jag vill gärna dela några intryck, både från resan och själva årsmötet.

En pilgrim i Stockholm

På tisdag den 21:a maj anlände jag i Stockholm med morgontåget från Östersund. Eftersom nattåget
till Tyskland avgick sent på eftermiddagen, fanns det några timmar att spendera i Stockholm. Det var
mitt femte besök i staden i hela mitt liv och jag vet lite om den, så de flesta intryck var helt nya. Det
var strålande vader och jag upptäckte bland annat Stadshusparken och Skinnarviksberget. Jag drogs
till Kväkargården, trots att jag visste att den var stängt den dagen. Men anden sa: bara sätt dig ner en
stund och avvakta om du träffar någon. Och visst, en man dök upp och frågade: är du en kväkare?
Det visade sig att denna man var på en pilgrimsvandring med Gud. Ingen plan, bara gå dit anden
leder honom. Han besökte andakter på Kväkargården på slutet av 90-talet, men tappade kontakt
med kväkarna efter att han flyttade från Stockholm. Men nu är han tillbaka och denna trevliga
pilgrim vill gärna komma i kontakt med alla som är intresserade eller vill vandra en bit med honom
för fred och klimaträttvisa.

Bönder och miljövänner närmar sig varandra

Parlamentsvalet i Nederländerna blev en seger för olika högerkonservativa och populistiska partier,
som just nu försöker bilda en koalition. En av anledningarna till denna högersväng är den så kallade
kvävekrisen. Efter en rättegång av miljöorganisationer mot staten, beordrade högsta domstolen
regeringen att vidta åtgärder för att minska kväveutsläpp, som till stor del orsakas av byggprojekt och
det industriella jordbruket. Regeringen, som samtidigt ville lösa bostadskrisen, valde att minska
jordbruksföretagens antal och storlek i de värst drabbade områdena. Resultatet blev stora och delvis
våldsamma protester av bönder och en enorm polarisering mellan landsbygd och stad, höger och
vänster. Varför berättar jag detta för er? För att det är aktuellt med tanke på europeiska valrörelsen
och för att jag tror att liknande konflikter även kommer att behärska det svenska politiska landskapet
i allt större utsträckning. Om jag som vänsterorienterat naturvän ser på nyheterna, läser rapporter
eller ser miljöskadan med egna ögon, då är det lätt att fördöma industriella bönder. Men just därför
valde jag under min resa att spendera mycket tid på landsbygden hos svärföräldrarna som är
pensionerade bönder, och prata med männiksor i denna del av landet där konflikten är mycket synlig
och påtaglig. Visst såg jag naturskada och ett ohållbart, fossilberoende jordbrukssystem och
samhälle. Jag såg en monokultur-åker besprutat med gift, men även en nyplanterad skogsträdgård
med insekthotell. Det som slog mig mest och stämde mig hoppfull, var alla tecken på tilltagande
förståelse, dialog, samverkan och korspollinering mellan industriella bönder och gröna omställare
som flyttar till landsbygden. Bönder som anamnar permakulturtekniker från sina grannar som på sin
tur lär sig av och respekterar böndernas företagsamhet, stolthet och lokalkännedom. Om vi väljer
personlig kontakt och aktivt samarbete med våra medmänniskor istället för att lyssna på
polariserande röster och ytliga analyser inom politik och (sociala) media, då kan vi komma närmare
lösningar för olika samhällsproblem. Vi är alla i samma båt.

Många likheter mellan nederländska och svenska samfundet

Trots små skillnader i kultur och traditioner, så var likheterna mellan våra samfund slående. Ett stort
genombrott som jag känner mig tacksam för att få bevittna, var beslutet att avyttra två möteshus i
Amsterdam och Haag efter en lång och för vissa smärtsam process. Kärlek förenades med sanning
och energi frigjordes för framtidsplaner kring medlemmarnas vittnesbörd. Nederländska kväkarna vill
bl.a. starta en stor kampanj för inklusiv säkerhet: från en militär till en civil säkerhetsstruktur. Just nu
så trycks 2000 exemplar av en ny rapport som kommer spridas i landet. Sex samrådsmöten med
experter är planerade, en webbsida har skapats och den 14:e september presenteras en bok i
Johanneskyrkan i Amersfoort. Våra nederländska Vänner visade sig inte heler vara främmande för
konflikter kring hur man fördelar och utövar olika uppdrag, hur man kommunicerar och delar
information i olika sammanhang osv. Är detta ett dramatiskt misslyckande som kväkare? Nej, säger
jag, det visar att vi är vanliga människor! Om vi försöker se helheten av varandra, lyssna, ha tålamod
och självrannsaka, då kan vi sprida det vi har hittat i våra respektive länder nu det behövs som mest.

Rapporten är skriven av Sjoerd Uitslag