Kväkarstäder

Söndag 25 januari kunde vi på Kväkargården – och samtidigt digitalt – lyssna till urbanhistorikern Håkan Forsells föreläsning om de första kväkarstädernas uppbyggnad.

Håkan började med att rita upp det politiska och religiösa landskapet i England under mitten av 1600-talet, då många sekteristiska religiösa grupperingar bildades. Dessa rörelser bestod framför allt av puritaner, dvs radikala protestanter, som ville ”rena” den anglikanska kyrkan från obibliska inslag och som predikade en sträng moral.

Många av dessa grupperingar önskade bygga utopiska städer efter bibliskt mönster (”ett rutnät med 9 kvarter”) och med en mosaisk lagstiftning. Så skedde på många håll i Nordamerika när man emigrerat dit efter att förföljelsen i Europa blivit allt svårare mot slutet av 1600-talet. Dessa städer var egentligen inte tänkta för andra än den egna rörelsen och blev i det närmaste teokratiska.

Kväkarna tänkte annorlunda och ville i stället bygga städer med inbyggd tolerans för andra trosriktningar. Man följde heller inte bibelord för hur en stad skulle vara planerad. När William Penn 1683–85 etablerade kolonin Pennsylvania var det under beteckningen ”the holy experiment”. Det skulle vara en koloni bland annat utan militärmakt.

Staden Philadelphia skulle vara egalitär (jämlik) och decentraliserad, och innehålla mycket grönska. Det planerades in mindre parker (”pocket parks”) i olika delar av staden och varje hus skulle ha en trädgård. (Av detta finns tyvärr inte mycket kvar i dagens Philadelphia.)

I Irland grundades kväkargemenskaper i fabriksområden – s.k. ”industrial settlements” – bland annat 1845 i byn Bessbrook, som hade linneindustri, och 1847 i textilsamhället Portlaw  (intressant att se på bilderna som visades var husens rundade tak, som kan sägas vara typiska för kväkersk arkitektur och som i vår tid förts vidare av den brittiske arkitekten Ralph Erskine, av kväkarfamilj och verksam i Sverige).

De här orterna var även påverkade av Arts & Crafts-rörelsen som uppstod under 1800-talets andra hälft i Storbritannien och där hantverk sattes högt. ”Trädgårdsstaden” (Garden City) var en annan förebild (i Stockholm skapades senare trädgårdsstäder i bland annat Enskede och Äppelviken i början av 1900-talet, i Göteborg på 1920-talet i bland annat Örgryte och Vidkärr).

I Storbritannien är det främsta exemplet på en kväkargrundad ”industrial settlement” Bournville utanför Birmingham; en mönsterby som kväkarfamiljen Cadbury skapade 1896–1900 för sina anställda.

En annan intressant uppgift som Håkan Forsell förmedlade var att drygt fyrtio procent av alla publikationer i England under 1650-talet är skrivna av kväkarkvinnor, det handlar då mestadels om brev och pamfletter.

Annika Hultman Löfvendahl