Grundaren av Sabalamy Unnayan Samity (SUS) i Bangladesh har avlidit i Stockholm i en ålder av 78 år. Närmast sörjande är maken Olof, döttrarna Shahana och Shapna.
Rokeya föddes i Netrakona i norra Bangladesh. 13 år gammal giftes hon bort med en mycket äldre man och fick två barn. Vid 18 år blev hon den första kvinnan i sin hemstad att skilja sig legalt. Hon utbildade sig till lärare men närde en större mission; att hjälpa utsatta kvinnor. På ett internationellt arbetsläger i Bangladesh 1981 träffade hon Olof. Tillsammans formade de senare idén om ett utvecklingscenter i Netrakona.
Medan Rokeya konkretiserade idén och förankrade den lokalt initierade Olof nätverk, stödgrupper och finansiering i Sverige och i andra länder. 1986 bildades SUS, en icke-statlig organisation för hjälp till självhjälp. Målet var att stärka marginaliserade kvinnors rättigheter och till att bli resurser för sina familjer och för samhället.
Sedan starten har det etablerats integrerade verksamsamheter kring mikrokrediter, hälsa, utbildning, rättshjälp, miljö, kultur och hantverk. Idag verkar SUS i 5 distrikt och i 31 kommuner. 10 000 medlemmar är organiserade i 500 kvinnogrupper. Hundratusentals är de kvinnor och barn som fått del av SUS verksamhet genom åren.
I ett samhälle präglat av naturkatastrofer, korruption, svaga offentliga institutioner, religiös fundamentalism och nepotism är det något av ett under att en organisation som SUS kunnat överleva och verka under 40 år. Prövningarna har varit många och krävt både stort mod och diplomatisk fingertoppskänsla. I Rokeya rymdes en mångfacetterad folkledare, entreprenör och visionär. Hon var en djupt religiös muslim men oförsonlig mot fundamentalism och ägde ett starkt rättspatos. Det var svårt att värja sig mot hennes värme, nyfikenhet, humor och öppenhet för nya idéer och människor av alla de slag. Rokeya lade sin kraft på det goda i varje människa.
Vi bär minnet av en stor humanist.
Annika och Lars Gillegård, Eva Hägerstrand och Christina Tillö