Erik Jansson och Bishop Hill

Erik Jansson föddes 1808 i Biskopskulla (nu Enköpings kommun, Uppsala län). Senare kom han med sin familj till Alfta (nu Ovanåker kommun, Gävleborgs län). Trots att det, enligt Konventikelplakatet var förbjudet, predikade Erik Jansson. För det fängslades han flera gånger, i Västerås och Gävle, och fick genomgå en sinnesundersökning. Han var inte ensam, väckelserörelsen var tidig. Andra litterära predikanter är morbror Danjel i Mobergs utvandrarsvit (spelad av Allan Edwall i Jan Troells filmer) och Hellgum i Selma Lagerlöfs ”Jerusalem” (spelad av Sven-Bertil Taube i Bille Augusts film).

Förföljelsen fick Erik Jansson att 1846 emigrera till Amerika med ett tusental anhängare från Dalarna, Hälsingland och norra Uppland, dock inte södra där Jansson kom ifrån. Man blir, som bekant, inte profet i sin hembygd. De så kallade erik-jansarna blev några av de första utvandrarna. Några stoppades dock för att ”de var för svaga i tron”, sannolikt hade för lite pengar med sig. Från Gävle tog de båt till New York och därefter båt på De stora sjöarna till Chicago. Därifrån gick de cirka 20 mil västerut. Umbärandena var enorma, folk dog som flugor.

Innan vi fortsätter vill jag berätta hur man tar sig till Bishop Hill för det framgår inte någonstans, inte ens på hemsidan. Från Chicago tar du tåget västerut till en liten stad som heter Kewanee och därifrån taxi. Det är ca 1-2 svenska mil, tar ca 15-20 minuter och kostar ca 40 dollar (400 svenska kronor). Glöm inte boka transport tillbaka.

I Amerika grundade de mönsterkolonin Bishop Hill (döpt efter Janssons Biskopskulla) med bostäder, hotell, skola, sjukhus, smedja och kvarn. De odlade grödor, vävde tyger, malde mjöl och gjorde business med shakers, en grupp nära men inte samma som kväkarna. Det häftigaste huset var församlingssalen som rymde 1000 personer, nästan hela kolonin. Vid ingången stod

For Janssonists who had turned away from their homeland in order to worship according to their beliefs, this space was the very heart of Bishop Hill. One wrote proudly in 1849 that we here get to gather in the temple which we have built, once or twice a day to hear the living word, in which Erik Jansson preaches mightily and reveals those secrets through the concealed wisdom of God which is in him. Colonists likely stood during services in the church´s early days. They eventually built benches of black walnut that had been cut on olony land and shaped in colony mills and shops. Family members separated during services. Women sat at the left and men at the right as a reminder of what were seen as their different roles in life, a tradition common to many faiths. The Janssonists placed their pulpit front and center just as the preaching was the center of their worship. In most Swedish churches the pulpit stood to the side, leaving the altar as the center of attention.

Det slutade inte så bra, varken för Erik Jansson eller kolonin. 1850 sköts han av den före detta medlemmen John Roth, som ville gifta sig med en medlem. Efter Janssons död övertogs ledningen av en styrelse på sju män, som berikade sig själva och spekulerade bort pengar. Därtill kom det amerikanska inbördeskriget 1861-65. Missväxt och matbrist fick ledarna att införa celibat, vilket provocerade ungdomarna. De valde att lämna och därmed var kolonins saga all.

Idag bor och lever 110 personer i Bishop Hill, de flesta ättlingar till erik-jansarna. Att kliva in i affären var som att gå 178 år bakåt i tiden. Erik-jansarna var inte pacifister. På kyrkogården ligger, förutom Erik Jansson, veteraner från första och andra världskriget, Korea och Vietnam. En som gick ut i inbördeskriget var kolonins konstnär Olof Krans (1838-1916). Han överlevde, gifte sig och bildade familj.

Idag finns spår av erik-jansarna överallt. Upplandsmuseet hade länge en utställning, men den är borta. Däremot handlar en del av Utvandrarnas hus utställning ”Det nya landet – drömmen om Amerika” om erik-jansarna, liksom Emigrantmuseet i Alfta och Fängelsemuseet i Gävle. Man kan göra sig lustig över dem, men de hade en utopi och försökte förverkliga den. Drömmar om kollektiv och att leva tillsammans (för att spara pengar eller miljö) dyker upp hela tiden, inte minst nu.

Tobias Persson