Epistel från FWCC-EMES årsmöte
30 april på Zoom och 8-11 maj i Warszawa
Hur lever vi tillsammans som ett samfund av Vänner i Europa och Mellanöstern?
Kära Vänner
FWCC-EMES årsmöte sänder er våra hälsningar, ljus och kärlek.
På vårt fantastiska möte i Warszawa och online samlades nära 80 Vänner från så skilda delar som Österrike, Belgien, Storbritannien, Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Georgien, Tyskland, Ungern, Irland, Lettland, Norge, Polen, Ryssland, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna och Ukraina tillsammans med Vänner från Kenya och USA.
Vi kommer samman som Vänner, individer och broar. Våra egna berättelser, samt de från våra länder och folk, lever genom oss när vi samlas för att skapa en gemenskap den här helgen och framöver. Vi lever i tider av kris och osäkerhet i många delar av världen, ändå skapar vi tillsammans en modell för hur samfund kan fortsätta blomstra.
Emily Provance upplyste och rörde oss, när hon talade om Apostlagärningarna som en berättelse om urskillning, och inspirerade oss att se vad det betyder för ett samfund att uppleva andlig enighet, trots stora kulturella och teologiska skillnader. Vi upplever gemensamma syften, när vi tillåter oss att förändras genom att lyssna efter samband snarare än motsättningar. Genom det anknyter vi till Gud i var och en, lär känna varandra bättre och uppmuntrar Det inre ljuset, som övervinner även det djupa lidandets mörker.
Krigen i Ukraina och Palestina bildar en tung fond för vårt möte. Vi känner djup sorg för de som lider och hopp till att lyssna på berättelser om mod. Vi har hört om Vänner inom vår sektion, som arbetar för att upprätthålla värdighet och humanism hos alla människor som drabbas av krig: de som slåss och de som vägrar, de som är fria att förbli trogna sina samveten och de som förföljs, de som stannar och de som flyr, de som välkomnas i nya länder och de som skickas tillbaka. Vårt fredsvittesbörd kräver av oss att handla. Vi ber alla Vänner stödja oss på varje sätt de kan.
Många av våra möten är unga med nya Vänner. Som vi hörde om Rådet i Jerusalem kräver följandet av vår tro att vi ibland omvärderar våra vanor – upprätthåller traditioner från det gamla, men också välkomnar och accepterar det nya. I Ljuset av vårt åtagande för enkelhet, vilka tillgängliga moderna vägar kan vi ta för att vårda rätt kväkarprocesser digitalt och online?
Kommunikation inom varje grupp av människor är grundläggande för att etablera starka förhållanden och vi fortsätter utforska hur vi bättre kan inkludera fler personer. Under många andaktstillfällen blev vi ombedda att tala sakta och göra pauser. Det var hjälpsamt för djupa och inspirerande förkunnelser. Vi tackar våra trogna översättare för att de hjälpte oss förstå varandra.
Gud talar genom varje samfund och det finns alltid ett mötets mening. Hur lyssnar vi till och följer Andens vägledning? Klockorna, ringande i stillheten som den himmelska signal, kallar oss till att djupare anknyta till Det gudomliga och varandra.
I Vänskap
Undertecknat Ethel Livermore, ombud för FWCC-EMES
Översatt av Tobias Persson, engelskt orginal här