Hoppet är en handling

Östgötagruppen fick träffa fyra följeslagare. Några viktiga uppgifter är att följa barn till skolan, plantera träd och och ta hand om människor som fått sina hus rivna.

Förr kunde herdarna gå ut med fåren på sina marker. Nu attackeras de av bosättare med automatvapen, som också kapar vattenledningar. Bosättarna får hjälp av israelisk polis och militär. Följeslagarnas uppdrag är att dokumentera, filma, fotografera och sedan rapportera.

Sedan 7 oktober 2023 har situationen blivit värre och bosättarnas drönare fler. Följeslagarna har slutat finnas i vägspärren i Betlehem, eftersom så få palestinier får tillstånd att passera mot Jerusalem. När turismen minskar ökar arbetslösheten. Nu sägs den i Betlehem ligga runt 70%.

Vägspärrarna (checkpoints) har blivit fler. Transporter på några kilometer kan ta timmar, ibland dagar. Skördarna, av tex oliver, går förlorade när bönderna attackeras av bosättare. Respekten för internationella organisationer har minskat.

Hur håller man avsky och frustration på avstånd?

Vi är inte aktivister, utan har skrivit på att vara neutrala. Men visst, ibland bubblar det i en. Vi kan inte ingripa, då blir vi utvisade. För att inte tala om vad som händer palestinierna. Följeslagarna dokumenterar och berättar, människor ska inte känna sig övergivna.

Julia Ryberg berättade om sin bok och ledde ett samtal ur tystnaden. Läs mer om följeslagarprogrammet. Vi fick också tipset att prenumerera på nyhetsbrev, som Hirn, som ett komplement till etablerade medier.

Det gäller att inte bli isolerade i ensamhet, vi behöver gemenskap. Många beskrev hoppet som en handling. Det räcker inte att bara be. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vi måste se varandra som medmänniskor, inte motståndare.